Svenskarna cyklar mer – men inte av klimatskäl

I dag publicerade Nationella cykelrådet sitt cykelbokslut för 2019. I rapporten kan man bland annat se att 1 043 000 (drygt en miljon) personer, eller 11 procent av befolkningen, cyklade en genomsnittlig dag. Bland unga mellan 6 och 24 år cyklade ännu fler: 16 procent.

– Den åldersgruppen är mest intressant för oss, för den som skapar cykelvanor som ung brukar bibehålla det som äldre, säger Rami Yones, ordförande för nationella cykelrådet.

Han förklarar att ökningen är tydlig trots att resvaneundersökningen bytt metod och numera räknar på varje år istället för treårsperiod.

– Det är en stor skillnad: en dryg miljon som cyklar varje dag under 2019 jämfört med omkring 800 000 under åren 2014 till 2016.

I undersökningen kunde man också se förväntade resultat som att cyklandet var större under sommarhalvåret och att de äldre cyklar minst. Fyra procent av de över 65 cyklade en genomsnittlig dag.

När det gäller försäljningen av nya cyklar så gick den ner något sedan 2018, från 533 000 till 522 000, men det behöver inte betyda ett minskat intresse. Andrahandsmarknaden är stor, även om det inte finns någon exakt statistik. Och svenskarna köper allt dyrare cyklar, och även extrautrustning.

– Tillbehörsmarknaden har växt kraftigt och det har blivit mer prylorienterat än tidigare. Cyklar man på vintern och hösten kanske man behöver en rejäl lampa och ska man köra barn till förskolan kanske man behöver stolar och cykelvagnar. Det såg man mindre av för 15 år sedan, säger Rami Yones.

Även försäljning av antalet elcyklar minskade efter rekordåret 2018: ner till 86 000 från rekordet 103 000.

– Där kan man säga att det har gått ner till en mer normal nivå. Siffrorna för 2018 var något dopade då regeringen gav en cykelpremie som det blev mycket ståhej kring. Men det hade effekt. Vill man uppnå en större förändring så är det bra att bygga upp ett intresse för det, säger han.

Och det verkar som att liknande satsningar kan behövas. För motivationen till att ta cykeln ligger inte i första hand i en vilja att vara miljövänlig. På frågan vad som mest motiverar till cykling så svarade 38 procent av de tillfrågade att det var smidigt och snabbt. Förbättrad hälsa var anledning två, följt av alternativen att cykling är ett stort fritidsintresse och att det är billigt. På sista plats kom svaret ”jag känner att jag bidrar till en bättre värld”, vilket 10 procent uppgav som mest motiverande.

– Ja, tanken att genomsnittscyklisten är klimatvänliga idealister är lite av en myt. Man är nog sig själv närmast. Det är ganska få som tar på sig obekvämlighet till förmån för klimatet. Det är snarare tidsvinst och kostnadsfördelar man ska fokusera på om man vill förändra vanor, säger Rami Yones.

Och en hel del görs från både stat och kommuner. Sedan det förra nationella cykelbokslutet har ytterligare 111 mil cykelväg registrerats, från 2 292 mil år 2018, till 2 403 mil år 2019. Trafikverket investerade omkring 700 miljoner på cykelåtgärder förra året och medfinansierade kommunala initiativ med ytterligare 500 miljoner.

– Målen är att bygga ut infrastrukturen och skapa en säker miljö för cyklister. Man behöver särskilja fordon och cyklister så mycket som möjligt. Vi behöver också utbilda barn och unga och se till att det finns trygga miljöer så att vuxna vågar släppa iväg sina barn och att de själva vågar cykla också. Många upplever en otrygghet i miljön. Det kan vara höga hastigheter eller dålig sikt till exempel, säger Rami Yones.

Många kommuner och regioner erbjuder numera också förmånscyklar till de anställda, enligt de nuvarande reglerna. I dag är det cirka 55 kommuner och 5 regioner som har förmånscykel. Under våren 2020 hade cirka 45 000 förmånscyklar levererats i Sverige och enligt en av de stora leverantörerna, Ecochange, har intresset ökat mycket under våren till följd av spridningen av coronaviruset.

Att Coronapandemin har påverkat cyklandet generellt vet man redan nu.

– Det är väldigt indikativa siffror än så länge, så vi vet ganska lite. Men vi vet att biltrafiken ökar och att cykel och gång ökar samtidigt som kollektivtrafiken minskar. Men det är tveksamt om det kommer bli någon bestående effekt. Jag tror vi kommer se en tillfällig ökning och att någon procent sedan har stadfäst nya vanor. Men vi kommer inte se något paradigmskifte, säger Rami Yones.