Radar · Nyheter

Libanons president: Bomb kan ligga bakom

Ryska rymdmyndigheten Roscosmos sattellitbilder på Beirut före och efter explosionen som ödelade ett stort område kring hamnen.

Libanons president utesluter inte att explosionen i hamnen kan ha orsakats av en bomb.

En utredning gällande den katastrofala explosionen i Libanons hamn ska ge svar på om smällen var resultatet av en olycka, oaktsamhet eller yttre påverkan, säger president Michel Aoun, enligt lokala medier.

– Orsaken har inte fastställts än. Det finns en möjlighet till yttre påverkan genom en raket eller bomb eller annan handling, säger Aoun.

Ett svetsarbete i närheten av lagret har av lokala medier tidigare pekats ut som en möjlig orsak till att lagret med 2 750 ton ammoniumnitrat sprängdes.

Kravallpolis med tårgas

Myndigheterna hade varnats om faran med att ämnet förvarades i hamnen utan att agera och sorg och chock har vänts till vrede i Beirut där libaneser i torsdags kväll samlades för att protestera mot regeringen.

Explosionen ses av många som ännu ett bevis för landets oförmåga att få ett slut på korruptionen och den djupa ekonomiska kris som Libanon befinner sig i och som har kastat miljoner människor in i fattigdom.

Libanesisk kravallpolis använde tårgas för att skingra demonstranterna i centrala delarna av staden.

Enligt den statliga nyhetsbyrån NNA hade demonstranter under torsdagen bland annat tänt eld på föremål, plundrat affärer och kastat sten mot polisen. NNA uppger också att flera demonstranter skadades. En större regimkritisk protest planeras på lördag.

"Det är nog nu"

Dödssiffran i Beirut har stigit dag för dag sedan i tisdags och enligt hälsominister Hamad Hasan har 154 personer omkommit och 5 000 skadats, rapporterar NNA. Av de skadade har ungefär en femtedel behövt få sjukvård och för 120 människor är tillståndet kritiskt.

Dödstalen väntas klättra än högre allt eftersom hjälparbetare gräver sig fram genom rasmassor och bråte. Hjälp har strömmat in från olika länder och frivilliga libaneser från andra delar av landet har också rest till Beirut för att hjälpa till.

Myndigheterna hade varnats om faran med att ämnet förvarades i hamnen utan att agera och ilskan märks även bland dem som letar efter döda.

– Vi kan inte ta det här längre. Det är nog nu. Hela systemet måste skrotas, säger 30-årige Mohammad Suyur.

Flera i hamnen gripna

President Michel Aoun har utlovat hårda straff för de som är skyldiga till haveriet i hamnen.

I torsdags förhördes flera personer som arbetar inom tullen, hamnen eller med underhållet av lagerlokalen, enligt Fadi Akiki, domare och representant för regeringen.

– 16 personer har frihetsberövats som en del av utredningen, säger Akiki till NNA.

Hamnchefen Hassan Koraytem är en av de gripna, uppger lokala medier.

EU-toppen till Beirut

Under torsdagen möttes Frankrikes president Emmanuel Macron, som rest till Beirut, av folkmassor som skanderade ”Revolution” och bad om Macrons hjälp för att avsätta vad de kallade en korrupt regim.

Macron påpekade att Libanon måste införa akuta reformer om landet inte ska fortsätta sjunka och lovade att Frankrikes hjälp inte skulle hamna i korruption.

På lördag åker Charles Michel, EU:s permanente rådsordförande, till Beirut för möten med president Aoun och premiärministern Hassan Diab.

”Chockade och ledsna, står vi med alla de som drabbats och vi kommer att erbjuda hjälp”, twittrar Michel.

Fakta: Libanons politiska kris

I oktober i fjol kastades det redan ekonomiskt krisande och svårt skuldsatta Libanon in i politiskt kaos – med månader av regeringskritiska massprotester mot ökade levnadskostnader och regeringens oförmåga att hantera den ekonomiska krisen.
Sedan dess har det libanesiska pundet tappat 80 procent av sitt värde på den svarta, inofficiella marknaden.
Den 29 oktober meddelade dåvarande premiärminister Saad al-Hariri sin avgång. Men det tog lång tid att bilda ny regering, bland annat eftersom de olika politiska grupperingarna inte kunde enas om ministerposterna. I januari 2020 tillkännagav Libanon sin nya regering.
Tiotusentals libaneser har i krisen, som är den värsta sedan det femtonåriga inbördeskriget (1975–1990), förlorat sina jobb eller tvingats gå ner i lön och de ekonomiska svårigheterna blir allt mer svåröverstigliga. Därtill har pandemin inte gjort situationen bättre.
Den politiska splittringen i Libanon har alltid varit stor och regeringsmakten, en sekulär republik, bygger på en balans mellan landets största religiösa grupper: sunnimuslimer, shiamuslimer, kristna och druser.
TT