Radar · Inrikes

Få covidsjuka på äldreboende fick sjukhusvård

En mindre andel av alla som sjukhusvårdats för covid-19 kommer från äldreboenden.

Endast en mindre andel av de på äldreboende som dött med covid-19 har fått tillgång till sjukhusvård. I stället har de vårdats och dött på boendet, enligt Socialstyrelsens preliminära statistik.

Socialstyrelsen för löpande statistik över hur många personer från äldreboenden som dör med covid-19. Men hur många av dem som har sjukhusvårdats undersöks endast vid enstaka tillfällen.

Senaste körningen visar att bara 13 procent fick tillgång till vård på sjukhus, till och med mitten av maj. Eller 111 av totalt 882 avlidna.

Trots att dödsfallen sedan dess blivit betydligt fler i antal borde andelen från äldreboende som fått sjukhusvård vara densamma, tycker Henrik Lysell, chef för Socialstyrelsens statistikenhet.

– Jag ser inte att det skulle finnas någon uppenbar anledning till att det ser annorlunda ut i dag. Jag skulle tro att det är ungefär samma, säger han.

Aktuell statistik visar att covidsjuka från äldreboenden utgjort en mindre andel av samtliga covidpatienter på sjukhus – drygt fem procent eller 1 093 av 20 929 personer, enligt siffror från Socialstyrelsen den 5 augusti.

Men det är svårt att dra slutsatser utifrån statistiken, tycker Thomas Lindén, statschefläkare och avdelningschef på Socialstyrelsen.

– Statistiken kan inte ensamt visa om personer på äldreboenden har fått för mycket eller för lite sjukhusvård, säger han.

Skörare och sjukare

Thomas Lindén poängterar att Socialstyrelsens beräkningar visar att personer på äldreboenden fortfarande har sjukhusvårdats för covid-19 i högre grad än vad 70-plussare gjort i stort.

Samma grupp är också generellt sett skörare och sjukare och kan oftare inte dra nytta av sjukhusvård. Det kan då vara korrekta bedömningar att hålla kvar covidsjuka på boendena, menar Thomas Lindén.

– Det är svårt att säga om det är rätt eller fel att de inte har fått sjukhusvård utifrån statistiken, men var och en ska ha fått en individuell bedömning av sitt behov. Alla som hade behövt sjukhusvård för att bibehålla eller återfå sin hälsa ska naturligtvis få det, säger Thomas Lindén.

Socialstyrelsen har dock tidigare, före pandemin, kritiserat den palliativa vården.

– En sak som vi återkommande kritiserar i våra uppföljningar är att personer i livets slutskede körs till sjukhus utan nytta för patienten. Det är för vanligt, säger han.

Rädsla för att remittera

Det finns exempel på covidsjuka på äldreboende som inte fått sjukhusvård trots att det behövts, enligt rapporter till Inspektionen för vård och omsorg (Ivo).

Bland annat på grund av att det gjorts generella vårdbedömningar om att covidsjuka på äldreboende hellre ska vårdas på plats än på sjukhus.

Men Thomas Lindén på Socialstyrelsen vill inte kommentera huruvida det skulle finnas något samband mellan Ivos iakttagelser med Socialstyrelsens statistik. I stället vill han invänta fler resultat från Ivos tillsynsarbete.

TT: Hade fler på äldreboenden överlevt om de fått sjukhusvård?

– Det kan man inte veta. Det får Ivos fortsatta granskning visa i så fall, säger han.

Uppgifterna från Ivo oroar Lars L Gustafsson som är professor och specialist i läkemedelsbehandling för äldre vid Karolinska institutet. Han betonar vikten av individuella bedömningar på plats och tror att covidsjuka på äldreboenden har fått sjukhusvård i för låg utsträckning.

– Jag tror att det har funnits en rädsla för att remittera personer till sjukhus, eftersom det har sagts att sjukhusen varit totalt överbelastade, särskilt i början av pandemin, säger han.

Fakta: Så många har sjukhusvårdats

20 929 personer har vårdats på sjukhus för covid-19 i Sverige. Endast 1 093 av dem, eller 5,2 procent, var också inskrivna på särskilt boende som är det formella namnet på äldreboende. Detta enligt Socialstyrelsens statistik från 5 augusti.
Under perioden 1 mars och 15 maj dog 882 personer från äldreboenden med covid-19. Totalt 111 av dessa hade sjukhusvårdats för covid-19, vilket utgör 12,6 procent. Statistiken är preliminär och patienterna som är inräknade har haft diagnosen covid-19 som huvud- eller bidiagnos.
Källa: Socialstyrelsen