Radar · Nyheter

Pandemin kan ge ny ekonomisk elit

H&M:s ägare Stefan Persson har tappat några av sina 174 miljarder kronor i samband med pandemin.

Inkomstklyftan mellan låg- och höginkomsttagare i Sverige har ökat stadigt de senaste decennierna. Viruspandemin kan leda till nya ägarstrukturer i ekonomin, och en ny elit, enligt forskare.

Klyftan var som minst runt 1980, sedan dess har utvecklingen varit tydlig: De rika blir rikare och de fattiga fattigare. Sedan 1991 har inkomsterna för den rikaste tiondelen av Sveriges befolkning fördubblats, och medianinkomsten ökat med över 50 procent.

– De lägsta inkomsterna har ökat med i genomsnitt 0,4 procent per år, medan toppen ökat med 2,5 procent från 1970-talet till 2010. Om Sverige hade haft 0,4 procents tillväxt i 25 år skulle alla beskriva det som en katastrof, säger Markus Jäntti, professor i nationalekonomi på Institutet för social forskning vid Stockholms universitet, till forskning.se.

Ett brott i trenden skedde under finanskrisen 2008 men också under 2018 kunde man se att inkomstskillnaderna minskade. Den främsta orsaken var lägre kapitalvinster, under ett år då också Stockholmsbörsen föll och bostadspriserna sjönk. Det var alltså de rikare som blev något mindre rika.

– Tar man bort kapitalinkomsterna har det inte hänt någonting på väldigt länge, säger Andreas Bergh, docent och välfärdsforskare, till TT.

Sverige ligger i topp över andel dollarmiljardärer i förhållande till folkmängden, samtidigt som var femte svensk saknar ekonomiska marginaler för akuta utgifter. Den pågående pandemin har redan inverkat stort på både företag och privatpersoners ekonomi, med omfattande varsel i både Sverige och världen, och nedgångar på börsen.

Vilka effekter som lockdowns och andra åtgärder i slutändan kommer att ha på inkomstklyftor är precis som med allt annat svårt att sia om. Daniel Waldenström, docent i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet, ser två tänkbara scenarier. Antingen en omstrukturering där nya aktörer kliver fram, eller en djup svacka med förhållandevis snabb återgång till det vanliga.

– Det kan bli marknadsjusteringar på stor nivå som leder till nya ägarstrukturer. De som har svårt att hantera en ny verklighet försvinner, och vi får en ny elit. Men detta förändrar kanske inte elitens relativa position gentemot resten av befolkningen, säger Daniel Waldenström till forskning.se och fortsätter:

– Man kan också tänka sig att denna ”solfläckshändelse” hanteras hyfsat väl. Politikerna trycker på pausknappen, och hoppas förstås att allt fortsätter som det var när man trycker på uppspelningsknappen igen. Då får vi en relativt snabb återhämtning av kursfallen.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV