Radar · Utrikes

Kampen om senaten kan pågå till januari

Två demokratiska senatorskandidater i Georgia: Raphael Warnock (till vänster) och Jon Ossoff.

Vem ska kontrollera USA:s senat? Frågan står och väger i Georgia där omval väntar i januari – vilket ger Demokraterna en oväntad öppning att knipa kontrollen i hela den mäktiga kongressen.

Många blickar är vända mot persikostaten Georgia. Och det beror inte bara på det spännande och mycket jämna presidentvalet. När stora delar av rösterna är räknade är det inte omöjligt att delstaten kan komma att behöva hålla två omval till senaten i januari.

Om siffrorna i övriga landet håller i sig innebär det att delstaten kan avgöra vilket parti som kommer att kontrollera den mäktiga senaten de kommande två åren.

Både representanthuset och senaten är direkt avgörande för presidentens makt och spelutrymme i USA. För att ett lagförslag ska gå igenom måste det antas av bägge kamrar i kongressen.

Demokraterna har i nuläget makten i representanthuset medan Republikanerna kontrollerar senaten med 53 mot 47 senatorer.

Demokraterna ser ut att behålla greppet om representanthuset. Men partiet hade också stora förhoppningar om att ta hem de fyra platser som det skulle behöva för ett maktskifte i senaten, men många sittande republikaner lyckades bli omvalda.

Republikanerna har så här långt bara tappat en senator sammanlagt – eftersom demokraterna har norpat två republikanska stolar men också förlorat en av sina.

Men utvecklingen i Georgia ger Demokraterna hopp.

Kan bli lika

I delstaten stod två senatorsplatser på spel i årets val. För att ta hem segern krävs 50 procent av rösterna, annars blir det omval mellan de två kandidater som har fått störst stöd från väljarna.

Det är redan klart att republikanen Kelly Loeffler kommer att möta demokraten Raphael Warnock i en andra valomgång den 5 januari – två dagar efter det att den nya senaten är tänkt att samlas för första gången.

I kampen om delstatens andra senatorspost såg det inledningsvis ut som att republikanen David Perdue skulle slippa möta demokraten Jon Ossoff igen. Men han har inte lyckats nå ända fram och med många av rösterna räknade verkar det som om att det kan bli tal om ett omval om även denna plats.

Om Demokraterna lyckas vinna båda senatorsplatserna i Georgia – som traditionellt är en republikansk delstat – skulle det innebära oavgjort i senaten: 50/50. I sådana fall är det vicepresidenten som har den avgörande rösten, vilket betyder att Demokraterna kan ta kontroll över senaten och därmed hela kongressen om deras kandidat Joe Biden vinner presidentvalet.

Trump kommenterar

”Presidentskapet blir ännu viktigare. Vi kommer att vinna”, twittrar dock den republikanske presidenten Donald Trump om senatorsläget i Georgia – trots att han tycks ha motvind i rösträkningen just nu.

Hur troligt är det då med ett maktskifte i senaten? Inte särskilt, konstaterar CNN i en analys, givet de republikanska kandidaternas ”oväntat starka” senatsval.

Men mediebolaget skriver vidare att med tanke på vad som står på spel kommer miljontals dollar att hällas in i senatsvalskampanjer i delstaten – som kommer att bevakas och hanteras som vore det ett extra presidentval.

Fakta: USA:s kongress

Kongressen är den federala lagstiftande församlingen i USA med säte i Capitolium i huvudstaden Washington DC.
Den har två kammare: senaten med 100 senatorer, två från varje delstat, och representanthuset med 435 ledamöter, fördelade i relation till delstaternas folkmängd.
För att ett lagförslag ska gå igenom måste det antas av bägge kamrar.
Ledamöterna i representanthuset väljs om vartannat år. Senatorerna väljs på sex år, men omkring en tredjedel åt gången, vilket innebär att det hålls nya val vartannat år när mandatperioder går ut.
Kongressen stiftar federala lagar, beslutar om skatter och anslag samt godkänner ministrar och andra höga tjänstemän. Federala tjänstemän, inklusive presidenten, och domare kan avsättas av kongressen genom riksrätt. Lagar som stiftas av kongressen kan underkännas av Högsta domstolen.
Det är inte ovanligt att en eller båda kamrar i kongressen kontrolleras av ett annat parti än presidentens. Under Donald Trumps tid i Vita huset hade Republikanerna kontroll över bägge fram till mellanårsvalen 2018, då de tappade makten i representanthuset.