Konkret handling från Sverige som svar på det akuta läget i Grekland dröjer. Greklands våldsamma metoder för att blockera flyktingar har både fördömts och fått stöd – från självaste EU. Flyktingar används som en bricka i ett politiskt spel, menar Carina Ohlsson, migrationspolitisk talesperson (S).
Sverige har ännu inte fattat något beslut om vad man ska göra för att hjälpa Grekland, eller de människor som är fast på de grekiska öarna och i ingenmansland på gränsen mot Turkiet. Carina Ohlsson är migrationspolitisk talesperson för Socialdemokraterna och menar att diskussioner mellan EU och Turkiet sannolikt pågår.
Men vad Sverige ska göra är ännu oklart. Både gällande akuta lösningar och långsiktigt. Carina Ohlsson fördömer, liksom många andra, Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkessons tilltag.
– Men det är inte tillrådligt att göra så som Jimmie Åkesson gjort och stå på gränsen och säga att ”vi får inte plats”, säger Carina Ohlsson till Syre.
Carina Ohlsson lyfter att Sverige redan har gjort mycket för att hjälpa både flyktingar och Grekland. 2015 kom nästan 163 000 asylsökande till Sverige. Men för de som just nu befinner sig på gränsen mellan Grekland och Turkiet, eller de grekiska öarna, är förhållandena oavsett det svåra.
– För de människor som stoppas på gränsen blir situationen jättesvår. De hamnar i ingenmansland och blir en bricka i spelet, säger Carina Ohlsson.
Stöttar ”gränskontroll”
EU-kommissionen har uttryckt sitt stöd för Greklands försök att hålla gränsen stängd. Greklands gräns är EU:s gräns och grekerna kan räkna med europeisk solidaritet. Samtidigt rasar människorättsorganisationer över EU:s oförmåga att fördöma Greklands våldsamma metoder för att stänga flyktingar och migranter ute. Dödsfall har inträffat både till havs och längs landgränsen denna vecka.
Lokala och tillresta fascistgrupper gör situationen än mer explosionsartad både längs landgränsen och på öarna. Grekiska politiker och lokalbefolkning har sedan länge sagt att EU övergivit dem och lämnat dem ensamma med ansvaret för flyktingarna. Just nu lever över 40 000 flyktingar på de grekiska öarna. Lägren är inte konstruerade för att rymma ens en fjärdedel så många.
Carina Ohlsson har besökt Grekland några gånger.
– De har inte någon riktig ordning på det. Flyktingarna blir ju kvar på de här öarna så länge. Så många har det inte varit från början – nu är det fler som kommer via landgränsen – men många som är på öarna har varit där under jättelång tid. Hade de tagit det efterhand hade det sett annorlunda ut, säger hon.
Syre: Men vart ska Grekland ta flyktingarna, till andra EU-länder?
– Ja, man skulle kunna hjälpa till och förhandla med andra EU-länder men flyktingarna ska inte behöva vara kvar i den typen av läger på öarna, utan kunna ta sig in till fastlandet, säger Carina Ohlsson och tillägger:
– Jag känner mig lite kritisk till hur Grekland har hanterat det.
Ingen vill ta ansvar
Ett problem har dock varit att få länder har varit villiga att ta hand om flyktingar som befinner sig i Grekland eller räddas ur Medelhavet. Endast fyra EU-länder har nyligen sagt att de är villiga att ta emot flyktingbarn som är fast på de grekiska öarna. Sverige är inte ett av dem.
Svenska Ylva Johansson är EU:s kommissionär med ansvar för migration. På hennes bord ligger uppgiften att reformera EU:s gemensamma asylsystem. Den föregående EU-kommissionen lade ner försöken i december 2018.
– Nu har det varit några länder (Ungern, Tjeckien och Polen, Syres anm.) som blockerar för alla andra också. De säger att de inte vill hjälpa till, och då har ingen velat hjälpa till.
Syre: Kan inte de EU-länder som vill göra någonting göra det ändå, eller vem ska få sätta agendan?
– Det hoppas jag att Ylva Johansson löser ut. Sist vi pratade var hon ganska förhoppningsfull, säger Carina Ohlsson.
