Regeringsmedlemmar i Marocko hotar med repressalier mot Amnesty efter att organisationen avslöjat att myndigheter i landet spionerat på journalister. Amnesty svarar med ytterligare bevis på felaktigheter.
– Istället för att agera konstruktivt utifrån uppgifterna i vår rapport väljer myndigheterna att attackera budbäraren, säger Heba Morayef, Amnestys chef för Mellanösten och Nordafrika till Amnesty.
Under senare tid har marockanska myndigheter intensifierat sina attacker mot oppositionen i landet med gripanden av dissidenter, rappare, journalister och andra som har kritiserat landets kung eller myndigheter. En av dem som arresterats är Omar Radi, en marockansk undersökande journalist och människorättsaktivist. Han har tidigare hamnat på kollisionskurs med myndigheter i sitt hemland. I december 2019 arresterades han för domstolstrots efter att ha varit kritisk till hårda domar mot 42 aktivister.
Efter intensiva protester släpptes han på nyårsafton i väntan på rättegång. I mars dömdes han till böter och villkorlig dom. Efter att fallet har överklagats har en appellationsdomstol i Casablanca kallat in Radi för att höras om misstankar om att han skulle ha tagit emot pengar från utländska underrättelseorganisationer.
Amnesty rapporterar om spionprogram
Människorättsorganisationen Amnesty International har tidigare rapporterat om hur marockanska myndigheter har använt spionprogram för att bevaka journalister. Efter att Radi arresterats och släppts kontrollerade Amnestys specialister på it-säkerhet hans telefon. De rapporterade att de hade upptäckt spår efter ett israeliskt övervakningsprogram, Pegasus.
Pegasus kan komma åt data i mobiltelefoner, men också användas för att sätta på kameran eller mikrofonen och sända bild och ljud till den som avlyssnar enheten. Marockanska myndigheter förnekar att de skulle ha använt tekniken mot Radi. De säger att de inte ens har någon kontakt med det israeliska företaget och att de inte har tillgång till programmet Pegasus.
Höjt tonläge
Efter att rapporten publicerades 22 juni har marockanska myndigheter reagerat starkt. Regeringen har anklagat Amnesty för att vägra att ge dem chansen att besvara anklagelserna, vilket organisationen tillbakavisar. Som svar på regeringens påståenden om att hela historien skulle vara fabricerad och att det skulle saknas bevis för den skickade Amnesty nyligen ett brev till regeringen där de gav en bakgrund och ytterligare bevis för övervakningen.
Nu hotar regeringen med repressalier.
– Marocko kommer att vidta alla nödvändiga åtgärder för att försvara sin nationella säkerhet, sa en representant för regeringen, Said Amzazi under en presskonferens.
Premiärminister Saadedin Otmani ska ha överlämnat ett brev till Amnesty där han kräver konkreta bevis för anklagelserna. Annars hotar han med att det kommer att vara ”en fråga om dagar” tills regeringen ser till att driva frågan till sin ”slutpunkt”. Det är inte utsagt vad detta skulle innebära, men myndighetspersoner har åtminstone talat om att stänga ner Amnestys kontor i Marocko.
”Förtalskampanj”
Amnesty har kallat de marockanska myndigheternas reaktion för förtal och har uttryckt oro för vad regeringens kommande agerande kan föra med sig.
– Förtalskampanjen och de falska anklagelserna mot Amnesty är ett försök att diskreditera hederliga undersökningar av misstänkta människorättskränkningar som har uppdagat ett flertal fall av olaglig övervakning, säger Heba Morayef.
Det är inte första gången som Marocko har försökt hindra Amnesty från att arbeta fritt i landet. Bland annat utvisades två representanter för organisationen 2015 och året innan svartlistades en anställd från att resa i landet.
– De marockanska myndigheterna har brukat straffa individer för att distrahera dessa från myndigheternas dåliga hantering av mänskliga rättigheter. Det ironiska är bara att de genom att agera som de gör erkänner precis det som Amnesty International har kritiserat dem för, säger Morayef.
