Kriminalvården får återigen kritik hur myndigheten hanterat fångar som hålls isolerade i häkten. ”Det är mycket ovanligt att en myndighet under så lång tid misslyckas med att leva upp till kraven i lagstiftningen”, säger chefs-JO Elisabeth Rynning till TT.
Enligt kriminalvårdens årsredovisning för 2018 hölls 83 procent av de som häktats med restriktioner, till exempel att de inte fick läsa tidningar eller träffa andra fångar, isolerade, medan samma siffra för de som häktats utan några restriktioner alls var 33 procent. Chefsjustitieombudsmannen Elisabeth Rynning säger till SvD att hon är ”mycket kritisk mot att Kriminalvården inte har gjort mer” för att lösa problemet med häktade som hålls isolerade, det vill säga de som saknar meningsfull mänsklig kontakt under mer än 22 av dygnets timmar.
– Det här är alltså intagna som egentligen ska få vistas tillsammans med andra intagna, men i stället blir de isolerade. Det är naturligtvis helt oacceptabelt, säger Elisabeth Rynning, till TT.
Elisabeth Rynning vill att häkteslagen ses över för att göra det tydligare vad rätten att vistas i gemensamhet innebär. Hon efterlyser även insatser från regeringen.
– Internationella organ nämner att isolering kan leda till sömnlöshet, förvirring, hallucinationer och psykoser. Risken för att drabbas av sådana svårigheter ökar ju längre isoleringen pågår. Men det kan också ta sig rent fysiska uttryck, säger Elisabeth Rynning, till TT
Kriminalvårdsdirektör och ställföreträdande generaldirektör för kriminalvården, Hanna Jarl, säger till TT att myndigheten tar till sig av kritiken och att det är en prioriterad fråga att bryta isoleringen av häktade personer.
Enligt kriminalvårdens årsredovisning för 2018 har vårddygnskostnaden för en häktad minskat från 3 624 år 2016 till 3 449 för år 2018. 1 oktober 2018 var totalt 4 393 intagna på någon av Kriminalvårdens anstalter. Av dem var 94 procent män och 6 procent kvinnor.
<strong>Fakta: Häktningar</strong>
• Den som misstänks för ett allvarligt brott kan häktas av domstol i väntan på utredning. En häktad person är bara misstänkt för ett brott och betraktas som oskyldig fram till en fällande dom.
• Häktning får beslutas om: Brottet ger minst ett års fängelse. Det finns en risk för att den misstänkte fortsätter begå brott. Det finns risk att bevis förstörs om den misstänkte släpps fri. Utredningen försvåras på annat sätt om den misstänkte är på fri fot.
• Exempel på isoleringsbrytande åtgärder för personer som är belagda med restriktioner är umgänge med personalen, besök av präst eller besöksgrupper som Röda korset, eller umgänge med en annan person som är häktad med restriktioner, enligt JO:s presstjänst.
Källa: Kriminalvården
