Radar · Mänskliga rättigheter

Kärnvapentester plågar ännu Franska Polynesien: ”Jag begraver människor nästan varje dag”

Greenpeace fartyg Rainbow warrior sänktes av den franska säkerhetstjänsten i nya zeeländska Auckland.

Under torsdagen hedras offren för Hiroshimabomben för 75 år sedan. Även i Franska Polynesien lider man ännu hårt av de kärnvapentester som pågick där fram till nittiotalets mitt. ”Jag begraver människor nästan varje dag”, säger Oscar Temaru, borgmästare i samhället Faaa.

Den 2 juli 1966 skakade Mururoa. Den franska statsmakten hade genomfört sin första provsprängning på atollen i Franska Polynesien, runt 125 mil sydost om Tahiti i Stilla havet. Mer än 200 tester skulle följa i kolonin fram till 1996, då president Jacques Chirac avbröt dem. Han hade då hunnit göra sig till hatobjekt bland förkämpar för fred, miljö och mänskliga rättigheter världen över. Viner och andra franska produkter hade bojkottats.

I omvärlden tystnade debatten och vinflaskorna korkades upp igen, men för människorna i Franska Polynesien tog historien inte slut. Än idag lever man med ödesdigra konsekvenser för hälsa och miljö. Fallen av sköldkörtelcancer är avsevärt fler än normalt. Bland de dödsfall som antas kunna kopplas till provsprängningarna finns spädbarn.

– Jag begraver människor nästan varje dag som dött i olika cancerformer. Jag bara undrar vad vi gjort Frankrike, säger borgmästaren Oscar Temaru till Pacific Media center.

Vill ha självständighet

I årtionden har han engagerat sig mot sprängningarna och för att Frankrike ska ta ansvar för dem. För honom är kravet på självständighet för Maohifolket en självklar följd av vad befolkningen har utsatts för.

– De två frågorna är sammanbundna, kärnvapentester och vår frihet, säger han.

2018 anmälde han Frankrike till Internationella brottmålsdomstolen i Haag och krävde rättvisa för alla människor som fallit offer för vad man kallades ”atomkolonialism”.

Nu hoppas han att yngre krafter ska ta vid och anföra kampen.

– Vi behöver en ny generation som tar stafettpinnen och tar det framåt. Maohi lives matter, säger Tamuri med syftning på protesterna mot rasism mot svarta.

David Victorin, ordförande för Läkare mot kärnvapen, konstaterar att ursprungsbefolkningar varit särskilt drabbade av provsprängningar på flera håll. Britternas provspräningar i Australien slog exempelvis hårt mot aboriginer.

– Kärnvapenstater har sagt att provsprängningar inte är farliga. Men man vill inte göra det i närheten av Paris eller London, säger han.

De fysiska testerna ersattes med datorsimuleringar och i dag rapporteras inga provsprängningar i världen vare sig under jord, under havsytan eller i atmosfären. Men utvecklingen av kärnvapen har inte avstannat. Frankrike hör till de länder som just nu håller på och uppgradera sin kärnvapenarsenal.

Satsar på kärnvapen

Motsvarande 390 miljarder kronor spenderar Frankrike på upprustning och underhåll under åren 2019–2025. Så sent som i februari i år beskrev president Emmanuel Macron franska kärnvapen som en europeisk angelägenhet mot bakgrund av en hotande global kapprustning.

– Européer måste tillsammans inse att de, i avsaknad av ett juridiskt ramverk (kring rustningskontroll), snabbt kan ställas inför en ny kapprustning med konventionella vapen, och även kärnvapen, på hemmaplan, sa han enligt TT.

David Victorin är bekymrad över att debatten om kärnvapen hamnat i skymundan. Risken är att kärnvapen betraktas av många yngre som något som fanns på 80-talet, menar han.

– Det svårt att bedöma risk, men den är definitivt inte noll. Även om risken är liten att det händer imorgon, ökar den över tid. Om risken är en procent under ett år är det sannolikt att det händer under de kommande hundra åren, säger han.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV