Årets Nobelpris i fysiologi eller medicin uppmärksammar banbrytande forskning som gjort det möjligt att behandla virussjukdomen hepatit C. Men någon fest i decembermörkret blir det inte. Den har ställts in. Ironiskt nog på grund av ett annat virus.
Priset tilldelas Harvey J Alter, Michael Houghton och Charles M Rice för deras upptäckt av det virus som orsakar den kroniska leversjukdomen hepatit C.
Charles M Rice trodde att det var någon som tjuvringde när telefonen väckte honom vid fyratiden på morgonen.
– Först blev jag irriterad, säger han under en digital presskonferens.
Sedan hörde han någon med svensk brytning som försökte försäkra honom att han vunnit Nobelpriset och att det inte var ett skämt.
– Då började det sjunka in.
Även Harvey J Alter väcktes tidigt på morgonen.
– Jag hade inte ens insett att det var i dag Nobelpriset skulle delas ut. Det här är häpnadsväckande, säger han till Sveriges Radio.
Avgörande steg
Hepatit C, en form av gulsot, drabbar miljontals människor varje år och orsakar hundratusentals dödsfall. Skrumplever, leversvikt och levercancer kan bli följden efter flera år med den kroniska infektionen.
”Årets Nobelpris belönar tre forskare som tagit ett avgörande steg i kampen mot blodöverförd hepatit, ett av våra största globala hälsoproblem. Sjukdomen orsakar kroniska leverskador och levercancer hos människor över hela världen”, skriver Nobelförsamlingen i ett pressmeddelande.
De kallar upptäckten banbrytande:
”Redan tidigare hade hepatit A- och B-virus upptäckts vilket var stora medicinska genombrott, men en stor andel fall av blodöverförd hepatit förblev oförklarade. Upptäckten av hepatit C-virus innebar att den kvarstående höga risken för blodsmitta kunde förklaras.”
– Det här är en milstolpe i vår kamp mot virussjukdomar, som gjort att man kan hindra smitta av en mycket allvarlig, oftast kronisk, leversjukdom som fortfarande drabbar åtminstone 70 miljoner människor och orsakar 400 000 dödsfall varje år, säger Anna Wedell, professor i medicinsk genetik och ledamot i Nobelkommttén.
"Största belöningen"
Att vinna själva priset är en sak, säger Charles M Rice, men att i flera årtionden ha fått följa hur man gått från ett ”mystiskt virus” till att kunna behandla hepatit C är det som räknas.
– Bara att få se det hända har varit den största belöningen, säger han.
De tre Nobelpristagarnas upptäckter ledde till utveckling av känsliga blodtester som har eliminerat risken att smittas av blodtransfusioner i stora delar av världen. Upptäckten var också ett startskott för en snabb utveckling av effektiva läkemedel mot hepatit C-virus som leder till att människor kan botas från sjukdomen.
– Att se så många människor bli botade är förbluffande, säger Harvey J Alter i en intervju med Nobelkommittén efter tillkännagivandet.
Parallell till dagens pandemi
Patrik Ernfors, ledamot i Nobelkommittén, får frågan om man kan dra några paralleller mellan upptäckten av hepatit C-viruset och dagens forskning på coronaviruset.
– Jag tycker det är ganska lätt att relatera till dagens situation, säger han.
Han förklarar att det först handlar om att upptäcka viruset och sedan forska vidare. Själva upptäckten är kritisk, och i dag har forskningsmetoder utvecklats drastiskt sedan 1980-talet, när hepatit C upptäcktes.
Någon fest i vanlig bemärkelse blir det dock inte, eftersom såväl prisceremonin som Nobelbanketten är inställda – just på grund av coronaviruset.
– Det blev lite snopet, men de kommer självfallet att bli inbjudna till nästa fest, så fort det blir möjligt, säger Anna Wedell.
Positivt för forskningen
Charles M Rice tror däremot att coronapandemin har varit positivt för själva forskningen och att man i stället för att sitta i enskilda laboratorier nu hjälps åt på ett sätt man inte gjort tidigare.
– Vi mobiliserar personer över hela världen och stora framsteg kan göras.
Han kallar de upptäckter som gjorts under den korta tid som coronaviruset varit känt för ”spektakulära”.
– Jag är väldigt optimistisk för framtiden, säger han gällande virusforskningen.
Fakta: Det här är hepatit C
Hepatit C-virus orsakar en inflammation i levern. Hos en smittsam patient finns smittämnet i blodet. Det överförs genom att smittsamt blod kommer in i blodbanan på en annan person, exempelvis genom en blodtransfusion eller intravenöst missbruk.
I många fall ger den inga sjukdomssymtom alls, men många kan besväras av trötthet eller dålig matlust. Över hälften av dem som smittas får en kronisk leverinflammation. En del av de kroniska bärarna utvecklar med tiden levercirrhos (skrumplever) eller levercancer.
Det finns i dag läkemedel som i många fall kan bota den kroniska infektionen.
Den leverskada som eventuellt hunnit utvecklas innan behandling finns kvar, men blir oftast bättre och därmed minskar risken för levercirros och levercancer.
Det finns inget vaccin mot hepatit C.
Källa: Folkhälsomyndigheten och 1177.
Fakta: Pristagarna
Harvey J Alter föddes 1935 i New York, USA. Han studerade medicin vid Rochester Medical School, New York och genomgick klinisk specialistutbildning inom internmedicin vid Strong Memorial Hospital, New York. Han anställdes som Clinical Associate vid National Institutes of Health (NIH), Bethesda 1961 och tillbringade därefter flera år som klinisk forskare vid Georgetown University. 1969 etablerade han en forskargrupp vid NIH Clinical Center’s Department of Transfusion Medicine.
Michael Houghton föddes i England. Han disputerade 1977 vid King’s College, London. Därefter arbetade han vid G D Searle & Company innan han 1982 anställdes som forskare vid Chiron Corporation, Emeryville i Kalifornien. Han tillträdde en tjänst som Canada Excellence Research Chair in Virology och Li Ka Shing Professor of Virology vid University of Alberta, Kanada, där han även är chef för Li Ka Shing Applied Virology Institute.
Charles M Rice föddes 1952 i Sacramento, USA. 1981 doktorerade han vid California Institute of Technology där han också genomförde postdoktoral utbildning 1981-1985. Han etablerade en forskargrupp vid Washington University School of Medicine, Saint Louis 1986 och blev professor 1995. Från 2001 har han varit professor vid Rockefeller University, New York. Mellan 2001-2008 var han Executive Director vid Center for Study of Hepatitis C vid Rockefeller University där han är fortsatt verksam.
Källa: Nobelkommittén för fysiologi eller medicin
Fakta: Nobelpriset i medicin eller fysiologi
111 Nobelpris i medicin eller fysiologi har delats ut mellan 1901 och 2020.
12 kvinnor har tilldelats medicinpriset så här långt.
Den yngste pristagaren, Frederick G Banting, var 32 år när han tilldelades priset 1923 för upptäckten av insulin.
Den äldste pristagaren Peyton Rous var 87 år när han tilldelades priset 1966 för upptäckten av cancerframkallande virus.
Källa: Nobelkommittén
