Den 4 maj släppte Folkhälsomyndigheten flera rapporter som ska ligga till grund för arbetet med den nya planen för ANDT (alkohol, narkotika, doping och tobak). Bland myndighetens tio förslag för att minska skadeverkningar av narkotika fanns en rekommendation att utreda narkotikastrafflagen.

”För att den svenska narkotikapolitiken ska vara kunskapsbaserad ser därför Folkhälsomyndigheten att man behöver utvärdera narkotikalagstiftningen inklusive kriminaliseringen av eget bruk och innehav”, går det att läsa i rapporten Åtgärdsförslag för att förebygga användning samt medicinska och sociala skadeverkningar av narkotika.

Narkotikabruk kriminaliserades år 1988. När Brottsförebyggande rådet, Brå, år 2000 utvärderade rättsväsendets insatser var slutsatsen att lagstiftningen lett till att fler unga, tidigare okända av polisen, hade lagförts. En annan slutledning var att polisens ökade resurser primärt användes till insatser mot eget bruk och att den prioriterade ringa narkotikabrott över grova.

Enligt Brå fanns inga entydiga tecken på att kriminalisering har en avskräckande effekt på ungas drogvanor. Därefter har varken narkotikalagstiftningens måluppfyllelse eller negativa effekter utvärderats.

Det hänvisas till en Brå-rapport, kopplat till misstankar om eget bruk bland ungdomar i Stockholm, där drogs ”slutsatsen att man noga måste avväga när det är lämpligt med provtagning eftersom det kan upplevas som integritetskränkande, att hälften av provresultaten är negativa och att det för många unga är den första kontakten de har med rättsväsendet”.

Narkotikaarbete sämre än för alkohol

Utvecklingen för narkotikaområdet är ”betydligt sämre” än för alkohol och tobak, enligt Folkhälsomyndighetens pressmeddelande. Bland annat har narkotikabruket ökat i vissa grupper och narkotikarelaterad dödlighet är fortsatt hög.

– Det behövs ett långsiktigt, hälsofrämjande och förebyggande arbete på flera olika nivåer för att hantera narkotikaproblematiken utifrån ett folkhälsoperspektiv. En annan viktig del är att vård och behandling sker utifrån en fungerande och jämlik vårdkedja, säger myndighetens enhetschef Joakim Strandberg i pressmeddelandet.

”Sammanfattningsvis behöver det narkotikaförebyggande arbetet stärkas, bli mer kunskapsbaserat och mer jämlikt i hela landet”, enligt rapporten.

Tidigare riksdagsledamot från MP, Anders Schröder, kommenterade på Twitter.

”Nu vill även Folkhälsomyndigheten utvärdera kriminaliseringen av eget bruk av narkotika. Ett fantastiskt framsteg! [Socialminister] Lena Hallengren sade för tre månader sedan att en sådan utredning ’inte var aktuell’. Hoppas att hon lyssnar på myndigheten.”

Dagen efter ett enigt socialutskott uppmanade regeringen att utvärdera svensk narkotikapolitik stängde socialminister Lena Hallengren (S) dörren till att utreda ett centralt inslag, kriminaliseringen av eget bruk.

Under sin tid i riksdagen arrangerade Schröder seminariet Bortom repressiva åtgärder – alternativ för att motverka skador av narkotika.

Injektionsrum för heroinanvändare

Ytterligare en kontroversiell fråga fanns med bland Folkhälsomyndighetens rekommendationer; att utreda behovet av och förutsättningarna för injektions- och brukarrum för heroinanvändare.

I injektions- och brukarrum kan heroinanvändare injicera under översyn av medicinsk personal. År 2018 fanns rum i åtta europeiska länder, däribland Danmark och Norge.

– Sammantaget visar Folkhälsomyndighetens uppföljning att myndigheternas arbete har skett enligt regeringens prioriteringar och att utvecklingen generellt har gått åt rätt håll inom alkohol- och tobaksområdet. Till exempel har riskkonsumtionen av alkohol och andelen som röker i befolkningen minskat, säger myndighetens enhetschef Anna Månsdotter.

Läs mer: Narkotikapolitiken ska ses över – men inte kriminaliseringen (artikel från 3 april 2020).