Flera kommuner slutar klippa gräset kort på utvalda markytor, för att gynna biologisk mångfald. ”På sikt är det en möjlighet att spara både pengar och miljö genom att minska gräsklippningen”, säger Annica Jörgensen, parkingenjör i Ängelholms kommun.
Ett skafferi för pollinerare, blomsterprakt och mindre skötsel. Ängen har många fördelar men har de senaste 150 åren minskat dramatiskt i areal. Men det kan det bli ändring på, när flera kommuner låter de tidigare gräsmattorna blomma i sommar. Till dem hör Kumla, Örebro och Ängelholm.
Parkingenjör Annica Jörgensen säger i ett pressmeddelande att invånarna i Ängelholm har önskat ängsmark, med hänvisning till skönhet och biologisk mångfald:
– Eftersom många växter och djur är hotade tar vi chansen att göra något som kan bidra till en positiv förändring. Genom att anlägga blomsterängar med vilda växter kan vi göra en viktig räddningsinsats för bin och andra pollinatörer.
Hö olöst fråga
Att gräsmattor kräver många arbetstimmar att hålla efter är ytterligare ett skäl att anlägga ängar, enligt Annica Jörgensen.
– På sikt är det möjlighet att spara både pengar och miljö genom att minska gräsklippningen. Ängarna skapas efter platsens förutsättningar, vilket innebär att det ibland kostar att anlägga dem. På vissa platser kan vi bara låta gräset och de örter som finns växa, medan andra platser kräver en anläggningsinsats för att det ska bli bra, säger hon.
Försöksområdena är dels Södra utmarken, där ängsörter som trivs i torr och näringsfattig jord ska växa. På Ängavången planeras även en våtäng. Vad som ska göras med höet efter slåttningen på sensommaren är en ännu olöst fråga.
– Nu till en början blir det inte alls mycket hö, men med tiden kanske vi kommer upp i ett antal hektar äng och då blir det lite större volymer att ta hand om. Det bästa och mest ekonomiska vore om vi genom egen kompostering kan omvandla höet till jord och jordförbättring som kan användas i kommunala planteringar. På så vis får vi in ännu en hållbarhetsvinst, säger Annica Jörgensen.
