Radar · Integritet

Svenska barn mår psykiskt sämre än de i rika länder: ”På väg åt fel håll”

Pernilla Baralt, generalsekretare för Unicef (United nations children's funds) Sverige är kritisk mot att barn inte är delaktiga i beslut som rör dem i skolan.

I en jämförelse av barns psykiska välbefinnande hamnar Sverige långt ner på listan av världens rikare länder enligt en ny rapport från Unicef.

I rapporten Worlds of Influence – Understanding what shapes child well being in rich countries rankas länderna inom EU och OECD utifrån en rad områden; barnens psykiska och fysiska hälsa, skolkunskaper samt sociala färdigheter. Hänsyn togs till övervikt, barnadödlighet och delaktighet. Sammantaget hamnar Sverige på plats 10 av 38 länder.

Pernilla Baralt är generalsekreterare för Unicef Sverige.

Överraskades du av Sverige rankades lågt?
– Jag tror att Sveriges placering kan förvåna många och att vi hamnat långt ned på listan är en indikator på att Sverige är på väg åt fel håll. Samtidigt har många som dagligen möter barn i sin profession såsom lärare, kuratorer och annan personal länge varit medvetna om problematiken. Sverige har dock en uttalad målsättning att vara det bästa landet för barn att växa upp i och vi vuxna såsom föräldrar, berörda myndigheter och politiker måste uppenbarligen arbeta än mer målmedveten för att säkra att fler barn når ett ökat psykiskt välbefinnande, säger hon.

Barns psykiska välbefinnande har mätts utifrån hur tillfredsställda barn uppger sig vara med livet samt självmordsstatistik. Här kommer Sverige på plats 22 av 38.

Sverige ligger bättre på fysisk hälsa

Hur kan barn som mår dåligt fångas upp?
– Skolan spelar en mycket viktig roll när det gäller att fånga upp barn som uppvisar tecken på att inte må bra. Elevhälsan måste utökas samtidigt som vi måste rusta våra barn genom att tala med dem om att det finns naturliga toppar och dalar i livet. Vi måste jobba mer förebyggande i barns hela liv, både tidigt och inte minst när de är tonåringar. Vi kan alla som vuxna spela en roll för de barn som finns i vår närhet genom att visa att vi att vi ser dem och visa att vi finns tillgängliga om de vill tala med en annan vuxen än till exempel sina egna föräldrar, säger hon.

Gällande fysisk hälsa ligger Sverige bättre till och på en femteplats men gällande skolkunskaper och sociala färdigheter rankas Sverige som nummer 14.

I toppen på den sammantagna listan är Nederländerna, Danmark och Norge.

"Ojämlikheten och klyftorna ökar"

– Som rapporten också visar så handlar det inte enbart om ett lands ekonomiska förutsättningar utan om vilka åtgärder och prioriteringar ett land gör för att det ska få effekt på barns välbefinnande. En anledning till varför Sverige inte når bättre resultat är för att ojämlikheten och klyftorna ökar, flera barn lever i stor socioekonomisk utsatthet i Sverige. Det krävs ett brett systematiskt förebyggande arbete liksom ett väl utbyggt stödsystem för de barn som behöver professionellt stöd. För att vi bättre ska förstå och möta barns behov måste barn och unga göras delaktiga i arbetet.

I rapporten uppges att mellan 40 och 60 procent av de tillfrågade barnen att de inte är delaktiga i beslut som tas i skolan.

Unicef Sverige vill se förstärkta insatser för en mer jämlik skola, riktade åtgärder till barn som är utanför arbetsmarknaden och inte går i skolan samt ökat inflytande och ökad delaktighet för barn i beslut som rör dem.

Barnkonventionen

– Syftar till att ge barn oavsett bakgrund rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals.
– Antogs av FN:s generalförsamling 1989 och samtliga länder röstade då för.
– Ratificerades av Sverige 1990 och den 1 januari 2020 blev den svensk lag.
Källa: Barnombudsmannen

Ranking utifrån fysisk och psykisk hälsa, skolkunskaper, sociala färdigheter

1. Nederländerna
2. Danmark
3. Norge
4. Schweiz
5. Finland
6. Spanien
7. Frankrike
8. Belgien
9. Slovenien
10. Sverige
Källa: Worlds of Influence – Understanding what shapes child well being in rich countries