Skolverket varnar för att sekretess på skolområdet kan leda till att de nationella proven måste ställas in. Det finns också en risk för att Sverige inte kan delta i kunskapsmätningen Pisa. Men det blir inte lätt att hitta en lösning, enligt utbildningsminister Anna Ekström (S).
Beskedet från Skolverket till regeringen är tydligt: Om inget görs för att häva nuvarande hemligstämpling av uppgifter om skolor kommer hela skolväsendet att vackla.
– Statistiken är helt nödvändig för att några av de bärande principerna i skolsystemet ska kunna säkras, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.
Myndigheten beskriver läget – och följderna – i ett pm till regeringen. Sedan en tid är nämligen information om landets skolor till stor del hemligstämplad. Statistiken finns nu endast på riksnivå.
En av följderna är att det blir mycket svårare för elever och föräldrar att göra jämförelser inför val av skola.
– Det fria skolvalet förutsätter ju en öppenhet och en insyn, säger Peter Fredriksson.
Prov och Pisa
De nationella proven är också i fara. Proven genomförs för att säkra en rättvis betygssättning i hela landet. Men det stora adressregistret för landets alla skolor är sekretessbelagt och får inte ens lämnas ut till den del av Skolverket som ansvarar för proven.
– Detta är ett bra exempel på att något som alla tar för givet äventyras. Men jag hoppas och tror att vi kan hitta åtminstone en kortsiktig lösning så att proven kan hållas detta läsår, säger Peter Fredriksson.
Sverige deltar i Pisa och andra internationella kunskapsmätningar och resultaten brukar i hög grad påverka skolpolitiken. Men också Pisa är i fara för svensk del, eftersom provansvariga OECD behöver en mängd data om deltagande skolor och dess elever.
– Vi behöver Pisa så att vi kan jämföra elevernas kunskaper över tid. Betygen ger inte lika bra information, säger Peter Fredriksson.
Fördela pengar
Skolverket fördelar en mängd statsbidrag till skolhuvudmän och skolor, men också den hanteringen försvåras av sekretessen. Som TT tidigare rapporterat får också kommunerna problem att fördela skolpeng om de inte får uppgifter om de fristående skolorna i kommunen.
– Vi har ju en idé om att ha en likvärdig skola i Sverige. Ska vi nå dit måste vi göra rätt saker, och det förutsätter att vi vet hur det ser ut på skolorna så att resurserna styrs rätt, säger Fredriksson.
Skolinspektionen drabbas också. Så länge den inte har en fullständig förteckning över alla skolor kan den inte göra ett träffsäkert urval av skolor som ska granskas. Det blir också svårt att göra ekonomiska granskningar av friskolor, konstaterar Skolverket.
Möjlighet till undantag
Skolverket presenterar flera förslag på hur skolväsendet ska ta sig ur nuvarande rävsax.
– Den enklaste lösningen är ju att friskolor, precis som kommunala skolor, omfattas av offentlighetsprincipen, säger Peter Fredriksson.
En sådan lagändring har varit på gång, men den proposition som den förra S-MP-regeringen tänkte lägga fram före valet 2018 sköts upp efter invändningar från Lagrådet. Därefter har ett bearbetat förslag varit ute på remiss. Förslaget fick kritik av flera friskolekoncerner och Friskolornas Riksförbund och sedan dess har det inte rört på sig i frågan.
Utbildningsminister Anna Ekström konstaterar att det inte finns majoritet i riksdagen för ett sådant förslag.
– Hade vi haft en offentlighetsprincip på plats så hade vi inte haft de här problemen, säger Ekström.
Påverka förtroendet
Skolverkets huvudförslag är nu i stället att en sekretessbrytande bestämmelse införs i offentlighets- och sekretesslagen, så att de uppgifter Skolverket behöver undantas från bestämmelserna.
– Vi måste analysera de förslag som lämnats av både Skolverket och SCB, men med samtliga förslag som vi fått så finns det betydande svårigheter, säger Ekström.
Ekström säger att de sekretessbrytande regler som Skolverket och SCB föreslår är något principiellt helt nytt för svensk statistikinsamling och något som kan påverka kvalitén och förtroendet för svensk statistik.
Någon tidplan för när förslaget kan vara klart finns inte.
