”Jag vet inte om jag kommer leva här. För varje dag blir folk smittade och jag är rädd”. I en ny rapport som Asylkommissionen tagit fram vittnar frihetsberövade personer i Migrationsverkets förvar om trängsel, oro för smitta, brister i hygienrutiner och knapp information från personalen.
”Här i förvaret är det ingen som bryr sig om oss och vi är rädda för smitta. Personalen har mer kontakt med ute och det finns inga bevis för vilka av dem som har covid-19. Personalen är många och de byter personal hela tiden och vi är mycket oroliga, för personal har sagt till mig att om vi får corona kommer vi att dö. Ingen som har ansvar om oss, polis och migrationsverket och personalen har sagt till mig, därför äter vi inte mat sedan sex dagar. Det kanske kommer från mat eller dem som lagar mat, ingen som vet om de har covid-19.”
Så skriver en av de personer som var intagna på något av Migrationsverkets förvar i april i år. Det är Flyktinggruppernas riksråd, FARR, som inom ramen för forskningsprojektet Asylkommissionen gjort en enkät som skickats ut till de förvarstagna på fem av landets sex förvar.
– Rapporten belyser hur det går till inne på fängsliga förvar under perioder av en rad åtgärder för att minska risken för smittspridning. Detta sammanhang – frihetsberövade asylsökande – har inte diskuterats alls under Folkhälsomyndighetens presskonferenser och därför är rapporten viktig, säger Anna Lundberg, medförfattare till rapporten och professor i välfärdsrätt på Linköpings universitet, i ett mail.
"Här tar de inte det så seriöst"
Rapporten visar på en rad brister på förvaren. Bland annat är det svårt för de frihetsberövade att hålla avstånd. Så här skriver en av dem:
”Här vi har folk som är smittade och vi äter mat vid samma bord. En var svårt sjuk när dom ville ta honom till sjukhuset då avled han på sjukhuset. När dom kom fram dit så hade han dött. Man har sett på tv att man måste hålla avstånd från varandra men man kan inte göra det här för när man käkar mat är man minst 6 personer vid ett bord. När man vill använda dator för att prata med sin familj måste man sitta fett nära på varann. Vi har 20 stycken datorer på en rum som är 4×5 meter, så ni kan tänka själva hur nära man sitter. Nästan alla är sjuka men man kan inte få den hjälp som man får ute för här tar dom inte det så seriöst.”
Även om Migrationsverket har minskat ner på antalet förvarsplatser från 519 till 300 för att uppfylla råden från Folkhälsomyndigheten så visar rapporten att denna minskning framförallt gett möjlighet att tömma en avdelning på varje förvar för att eventuellt kunna isolera sjuka personer. Men nästan alla andra avdelningar ligger kvar på en beläggning i nivå med den innan coronautbrottet. Det är bara i Ljungbyhed som beläggningsgraden har minskat från 80 procent till 47 procent. I genomsnitt svarar 57 procent av personerna att de delar rum med fyra eller fler personer.
55 procent av de som svarat på enkäten uppger också att det inte finns någon handsprit på deras avdelning och 74 procent uppger att personalen inte använder någon speciell skyddsutrustning inne på avdelningarna och när de varit i kontakt med de förvarstagna. Detta är uppgifter som även JO kommit fram till när de gjort en föranmäld inspektion på Migrationsverkets förvar i Märsta mellan den 26 och 27 maj i år.
Dessutom skriver 19 procent av de svarande att de inte fått vare sig skriftlig eller muntlig information om corona. 66 procent har fått skriftlig information och 12 procent har fått muntlig information. Rapportförfattarna skriver att det är ”oroande att en så pass stor andel som cirka en femtedel av respondenterna som uppger att de inte hade fått information eller inte hade förstått informationen”.
Få har träffat läkare
Att få vård verkar också vara svårt. Över 57 procent av de som svarat har uppgett att de känt sig sjuka med covid-19-liknande symptom, men bara 13,8 procent hade träffat en sjuksköterska och 5,2 procent en läkare. Under den sista frågan i enkäten där man får skriva fritt om eventuell oro skriver en person att “när vi söker upp läkare det tar lång tid att komma till läkare och sen är jag rädd att bli smittad av Corona men tyvärr, ingen bryr sig”. En annan skriver att ”om du tror att du har covid-19 lägger dom dig själv i ett rum i 7 dagar utan att ta dig till sjukhuset”.
Anna Lundberg ser allvarligt på de uppgifter som kommit fram i rapporten.
– De svar frihetsberövade lämnat på våra enkätfrågor visar att Migrationsverkets handlingsplaner inte får fullt genomslag i praktiken. Löften om att minska risken för smittspridning – som ytterst kommer från FHMs anvisningar – ignoreras i vardagens praktik. Detta är såklart ett väldigt allvarligt problem för de individer som drabbas direkt inklusive personalen, skriver hon.
Men det är också ett problem att de riktlinjer som tas fram av myndigheten för att hantera en svår situation inte följs i myndighetens verksamheter, menar hon.
– När det finns praktiska verkställighetshinder kan tillfälliga uppehållstillstånd beviljas. Det borde rimligen, nu när många anvisade mottagarländer stänger gränserna, bli vanligare med den sortens uppehållstillstånd. Det är också rimligt att förvarstagna personer släpps ur förvaren.
Migrationsverket tillbakavisar kritiken
Migrationsverket delar inte den bild som rapporten målar upp. I ett mail skriver presstalesperson Tobias Åkerman att man sedan april då rapporten gjordes har genomfört en rad andra åtgärder, bland annat har man minskat platserna ytterligare till 302.
– Vi har därefter löpande satt in relevanta åtgärder som till exempel att skilja misstänkt eller bekräftat smittade från andra intagna, ökat möjligheten till fysisk distans och gett skyddsutrustning till personalen utifrån rekommendationer från Folkhälsomyndigheten och även direkt i samråd med regionala smittskyddsläkare. Sedan är det viktigt att komma ihåg att detta precis som för övriga samhället har varit en utmanande situation och en helt ny verklighet som vi inte upplevt tidigare, skriver han.
Bland de ytterligare åtgärder som Migrationsverket har gjort nämner han att man gått över till portionsförpackningar av mat, infört extra städning och förstärkt med extra resurser från sjukvården. ”Vi har ansiktsskydd, handskar, rockar och visir som kan användas vid behov av personal och i vissa fall av de förvarstagna”, skriver Tobias Åkerman. Dessutom har man infört tillfälliga begränsningar av fysiska besök utifrån. På de enheter där det finns misstänkt smitta har man också infört intagsstopp.
När det gäller information till de intagna skriver Tobias Åkerman att ”vi har skriftlig information på flera språk, tar upp frågan på de möten som genomförs med de förvarstagna och har även information uppsatt på respektive enhet”.
Han håller inte med om att migrationsverket skulle ha ignorerat Folkhälsomyndighetens rekommendationer.
– Vi har kontinuerligt sedan i mars justerat verksamheten utifrån Folkhälsomyndighetens rekommendationer vilket vi ger exempel på här ovan. Precis som för övriga samhället har det varit en utmanande situation och en helt ny verklighet som vi inte upplevt tidigare.
Att ge tillfälliga uppehållstillstånd görs bara efter enskilda bedömningar, skriver han.
– Vad gäller att fortsätta hålla personer i förvar i den här situationen så är det en rimlighetsbedömning som ska göras, där utsikterna att verkställa avlägsnandebeslutet ska vägas in. Även migrationsdomstolen gör en sån rimlighetsbedömning när förvarsbeslutet överklagas. I det här sammanhanget vill vi understryka att den absoluta majoriteten som sitter i Migrationsverkets förvar gör det efter beslut från polisen. Under våren fattade polisen beslut om att släppa runt 200 förvarsintagna som ett led i att minska risken för smittspridning på förvaren.
