Glöd · Debatt

”För Guds skull, systrar, tystna inte –#metoo får aldrig bli en parentes”

Orakade armhålor kan fortfarande reta upp folk.

DEBATT Jag sitter och funderar över kvinnofrågor, tänker att jag kunde ju återanvända varenda jädrans insändare jag någonsin skrivit i ämnet. 8 mars 2020 och samma elände, trots #metoo. Med en skillnad, vi kvinnor har tagit ”bladet från munnen”. Vi tar inte skit längre och det känns bra.

Bra att Harvey Weinstein, mannen som blev starten på #metoo, nu döms för sexuella övergrepp och våldtäkt, synd inte fler får rättvisa skipad, men det blev väl för många. Och han ”känner sig bortglömd”, läser jag, vilket har sin grund i ”hans banbrytande jämställdhetsarbete inom filmindustrin”. Han fattar ingenting, alltså.

En spansk operasångare tafsade i årtionden. Förvånat konstaterar han: ”jag trodde mina handlingar och förhållanden alltid var välkomna och ömsesidiga”. Ännu en karl som fattar noll.

Fast sexismen hittas på närmare håll, hos jägarkåren till exempel. På #vigörpatronur finns berättelser om tafsningar, våldtäkter och dickpics. Även inom sjöfarten tror män att de är Guds gåva till kvinnorna. Ingen man kan fullt ut sätta sig in i hur det är att vara kvinna. Män har plats, vi måste ta plats, säger en av kvinnorna.

På olika arbetsplatser kan jag läsa om kommentarer till kvinnliga kollegor. Och jag undrar lite över nivån på det hela, är det tonårsgrabbar eller vuxna (?) män. En kan ju undra om en man blir vuxen egentligen? Kanske minns någon bilden av soldaten som spontankysser en kvinna när freden kom 1945, den är väl fin. Eller kanske inte. Frågade han henne först tro eller tog han sig friheten att göra det han tyckte var okej? Hon då?

För visst menar väl kvinnan ja när hon säger nej, det säger hon väl bara för att verka spännande. Eller kan det vara så att hon faktiskt inte vill. Tänk att män tror så mycket, talar vi samma språk överhuvudtaget? Horace Engdahl känns rätt gubbsjuk när han skriver att en man ”väljer den kvinna han har mest lust att dra upp kjolen på”. Men jaha, det kanske inte är någon nyhet kanske. Tänk att även äldre män tror de är väldens hunkar.

Ibland är det farligt att röra sig i samhället överhuvudtaget. ”Medvetslös kvinna våldtas” läser jag, 40 såg övergrepp – ingen larmade. I det fallet filmade man och lade ut istället. Sånt ger nog många gilla, direktsändning IRL liksom.

Kvinnors utseende är väldigt laddat. Klart tjejerna ska dö om de visar orakade armhålor offentligt och ful-listor finns kvar. Skolsajter får stänga för folk bara vräker ur sig allt de har inombords. Och så president Bolsonaro som lär ha kommenterat hur franska presidentfrun såg ut. Oj, det är viktiga diskussioner på politisk toppnivå.

Så vad kan jag sammanfatta ovanstående med? Jo jag tror att vi feminister, och kvinnor överhuvudtaget, är ett hot med våra krav på en rättvis värld för alla.

Nu slår männen tillbaka. Och det är inte män som är förankrade i trygg manlighet som agerar, utan de andra. De som anser att allt är andras fel. Det är de killarna som vill ha undergivna kvinnor, inte starka, självklara, gärna från Thailand, där är de ”rätt” uppfostrade. Jodå, en man skrev det i en debatt med mig för några år sedan.

Alltså, jag fortsätter hoppas att vi, någon gång i världshistorien, kan bli jämställda, jämlika och kan mötas som de längtande människor vi är. För det måste ju vara något som saknas i en mans liv när han beter sig som ovan.

Och för Guds skull systrar, tystna inte, fortsätt säga ifrån, #metoo får aldrig bli en parentes utan ska fortsätta som en konkret protest från alla som drabbas.