Radar · Integritet

Allvarliga konsekvenser av digitala kränkningar under pandemin

Under coronakrisen har regeringar i flera länder utökat möjligheterna att övervaka sina medborgare genom att bland annat spåra data från mobiltelefoner.

Vem som är smittad av corona, hot mot journalister och känslig hälsoinformation sprids på Balkan. Digitala kränkningar har ökat kraftigt under pandemin. Den ökade övervakningen kan få svåra konsekvenser, enligt Human Rights Watch.

Grävande reportrar från journalistnätverket BIRN samlade mellan den 26 januari och den 26 maj i år in information om 163 fall av brott mot digitala rättigheter och personlig integritet. Uppgifterna kommer från Bosnien, Kroatien, Ungern, Nordmakedonien, Rumänien och Serbien. I den sammanställning som de grävande journalisterna gjort syns en tydlig uppgång: Kroatien såg exempelvis noll respektive ett brott relaterat till digitala rättigheter i januari och februari, medan motsvarande siffra för mars och april var tolv och 15.

De grövsta digitala brotten och kränkningarna har enligt rapporten noterats i Kroatien, Montenegro och Nordmakedonien.

Omfattningen av hur mycket uppgifter som delats och läckt ut, eller antalet falska webbplatser som skapats under pandemin är ännu inte fastställt. Samtidigt har flera europeiska och utomeuropeiska regeringar använt information från telefoner och GPS för att kartlägga befolkningen. Människorättsorganisationen Human Rights Watch varnar för att dessa åtgärder kan ha både långsiktiga och kortsiktiga konsekvenser för mänskliga rättigheter:

– Vissa begränsningar av människors rättigheter kan vara motiverade under en folkhälsokris, men människor uppmanas att offra sin integritet och överlåta sina personuppgifter till oprövad teknik. Att stoppa pandemin och att starta upp samhället är viktiga mål, men vi kan göra det utan genomgripande övervakning, säger Deborah Brown, seniorforskare för digital rättigheter vid Human Rights Watch, i en rapport från organisationen.

Har möts av hat

Exempel på incidenter på Balkan är att det i den nordmakedonska staden Kumanovo läckt ut personuppgifter om stadens invånare. Landets agent för dataskydd har pekat ut en privatperson för händelsen. På den kroatiska ön Murter skickades det i mars via meddelandeappar ut en lista med uppgifter om smittade patienter. I Serbien blev allmänheten orolig när det upptäcktes att inloggningsuppgifterna till landets informationssystem för analys och lagring av hälsodata varit offentligt tillgängliga på hälsoinstitutionens webbplats under åtta dagar.

I Montenegro har patienter stigmatiserats efter att deras identiteter avslöjats via sociala medier, något som lett till att de utsatts för personliga påhopp och hatiska kommentarer. Foton på en patient och hennes familj ska också ha läckt ut.

I Bosniens serb-dominerade entitet, Republika Srpska, lanserade den regionala regeringen en hemsida med namn på medborgare som inte följer riktlinjerna om självisolering. Listan finns fortfarande tillgänglig online. Liknande listor har också förekommit i Montenegro.

Många olösta fall

68 av de totalt 163 fallen av kränkningar av digitala rättigheter handlade om manipulation i digital miljö, medan 25 avsåg publicering av falska uppgifter och overifierad information med avsikt att skada någons rykte. BIRN konstaterade att de som drabbats mest var privatpersoner, som var offer i 126 av de 163 övertrampen som observerats. Statliga institutioner eller statliga tjänstemän utsattes för 37 kränkningar under perioden.

Av de 163 fallen är 139 fall olösta och i 45 av incidenterna identifierades ingen gärningsperson. Journalister och medier har också angripits. I Serbien observerade BIRN flest fall där journalister anklagats för att sprida falsk information på nätet. I tre av fyra fall var journalisterna kvinnor. I Rumänien ökade å sin sida fallen av bedrägerier på nätet med 475 procent under mars månad.

I Turkiet, som BIRN också följer situationen gällande digitala rättigheter i, noterade de också en uppgång av övertramp och godtyckliga frihetsberövanden under coronapandemin.