Efter 400 miljoner år i våra vatten kallas havsnejonögat ett levande fossil. Men arten har minskat dramatiskt, vilket har fått Havs- och vattenmyndigheten att ta fram ett särskilt åtgärdsprogram.
Urtidsfisken havsnejonöga ställer ganska höga krav på sin livsmiljö. Som larv vill den ligga ostörd, nedgrävd i en sandbank i botten av ett vattendrag under fem års tid, innan den simmar ut till havet. Där lever den vuxna fisken fullvuxen som parasit i ett par år, innan den återvänder till strömmande älvar för att leka, och därefter dö.
Havsnejonögat är dålig på att passera hinder, och påverkas hårt av människan, till exempel av vår uppbyggnad och reglering av vattendrag för kraftverk.
Tidigare har havsnejonögats lek observerats i Blekinge, Skåne, Halland och Västra Götaland. Under en inventering under 2019 återfanns den endast i fyra vattendrag och beståndet uppskattas till färre än 100 individer.
För att rädda fisken har Havs- och vattenmyndigheten, Hav, beslutat om ett så kallat åtgärdsprogram, som koordineras av länsstyrelserna.
– Om vi inte lyckas bryta den negativa trenden riskerar havsnejonögat att dö ut i Sverige. Det skulle vara ett stort misslyckande, säger Michael Diemer, utredare vid Hav, i ett pressmeddelande.
Bland programmets bevarandeåtgärder finns information riktad mot fiskare, restaurering och skydd av livsmiljöer och återskapande av fria vandringsvägar till lek- och uppväxtområden – åtgärder som även kan gynna andra arter, säger biolog Nils Ljunggren, som upprättat åtgärdsprogrammet för havsnejonögat, till sportfiskarna.se:
– Nejonögon är jättehäftiga djur med en speciell livscykel som också gör dem till mycket bra så kallade paraplyarter för vattendragen. Med detta menas att trivs nejonögonen så trivs många andra arter.
