Radar · Politik

Få återvänder efter asylavslag

Sedan år 2000 har 300 000 personer fått avslag på sin asylansökan och beslut om att återvända.

Knappt hälften av de människor som sökt asyl till Sverige och som får avslag, lämnar landet frivilligt. Det visar en rapport från delegationen för migrationsstudier, Delmi.

För att fler som får avslag på sina asylansökningar också ska lämna Sverige så krävs ett tydligare regelverk är en av slutsatserna i en rapport från delegationen för migrationsstudier.

– I första hand är det ett stort legitimitetsproblem, utöver det är det ett stort problem att den här gruppen ofta hamnar i svårigheter av olika slag. Det blir ett framväxande skuggsamhälle där man ofta lever på illegala aktiviteter och där man lever i stor utsatthet, säger Henrik Malm Lindberg, en av forskarna bakom rapporten, till Sveriges radio.

Enligt rapporten, De som inte får stanna, fick strax under 20 000 människor beslut om utvisning och återvändande år 2018 och av dem lämnade cirka 8 000 personer Sverige frivilligt.

DN debatt skriver Henrik Malm Lindberg tillsammans med Joakim Palme att det finns en politisk ambition att öka återvändandet, men att det ändå inte betraktas som en del av polisens eller Migrationsverkets kärnverksamheter, delvis beroende på brist på resurser och kunskap.

Till Sveriges radio berättar Henrik Malm om olika mål i asylsystemet. Där effektiviteten står i strid med de två andra – humaniteten och rättssäkerheten.

– Det handlar om är att hitta en bättre balans. Vi ska ha ett system som har rättssäkerhet och humanitet, men vi måste också se till effektivitetsaspekterna, säger Henrik Malm Lindberg.

Forskarnas råd 

• Gör återvändandepolitiken tydligare och mer konsekvent.
• Identifiera och hantera målkonflikter inom återvändarområdet.
• Sätt återvändande i fokus redan inledningsvis i asylprocessen för de sökande som har små chanser att få asyl.
• Se återvändande i högre utsträckning som en integrerad del av migrationspolitiken.
• Tillvarata befintlig, samt stimulera till ny, forskning på området, från olika perspektiv och med olika metoder, då det finns stora kunskapsluckor när det gäller svenska förhållanden.
• Bättre täcka de stora kunskaps- och utbildningsbehov som finns inom olika verksamheter och myndigheter.