Zoom

Afrikanskt toppmöte om alla barns rätt till utbildning

Nabil Mohamed Ahmed (till höger), Djiboutis minister med ansvar för högre utbildning, talar vid det afrikanska toppmötet om behovet av ett skolsystem som inkluderar alla barn.

Förra veckan hölls ett internationellt toppmöte om utbildning i Djibouti på Afrikas horn. Det lilla landet är bara ett av flera i regionen där barnens möjligheter att gå i skolan hotas av naturkatastrofer och politiska konflikter.

Djibouti har mindre än en miljon invånare och är ett av Afrikas minsta länder. På senare år har andelen barn som går i skolan i Djibouti ökat, men samtidigt förblir utmaningarna många.

– Under de senaste månaderna har vi drabbats av stora översvämningar, och innan dess upplevde vi upprepade torkor. Och nu har vi angripits av invaderande gräshoppor. Vid sidan av de sociala problemen har vi också drabbats av klimatrelaterade utmaningar, säger Nabil Mohamed Ahmed, som är landets minister med ansvar för högre utbildning, till IPS.

Det internationella toppmötet om utbildningsfrågor hålls i landets huvudstad Djibouti City och i samband med sitt inledningstal påpekade president Ismail Omar Guelleh att landet gjort stora framsteg på utbildningsområdet.

Utvecklingen bekräftas av FN:s barnfond Unicef, som uppger att andelen högskolestudenter i Djibouti stigit kraftigt på senare år. Landets fokus har legat på att erbjuda en utbildning som ökar ungdomarnas möjligheter att få ett arbete.

– Om de inte hittar några jobb, ökar risken för att de drivs mot terrorism, säger Nabil Mohamed Ahmed.

Säkerhetsläget i Djibouti är ständigt osäkert, i synnerhet sedan den Somaliabaserade terrorgruppen Al-Shabaab uppmanat till attacker i landet. Även om inga stora terrordåd har genomförts sedan 2014 är läget fortsatt spänt, i synnerhet i regionerna nära gränserna till Eritrea och Somalia. Flera av Djiboutis grannländer, däribland även Sudan och Sydsudan, är drabbade av konflikter.

Satsning på flickor

Somalias premiärminister Hassan Ali Khayre uppger att Somalia har genomfört stora insatser för att alla barn ska få gå i skolan, i synnerhet flickor.
Enligt Unicef går mindre än hälften av Somalias flickor i grundskolan. Några av orsakerna är bristen på separata toaletter för flickor, avsaknad av kvinnliga lärare, det otrygga säkerhetsläget samt sociala värderingar som sätter pojkars utbildningsbehov före flickors.

Vid toppmötet uppger dock Somalias regering att man genomför flera åtgärder som syftar till att öka andelen flickor som går i skolan.

Ett annat land där skolsystemet drabbats hårt av våld och terror är Nigeria, där den islamistiska extremistgruppen Boko Haram är våldsamma motståndare till utbildning. I landets norra provinser uppges antalet flickor som hoppar av skolan vara rekordhögt, och sammanlagt finns det 13 miljoner barn i landet som inte går i skolan.

Samma dag som toppmötet inleddes, på måndagen, gick Unicef ut med en varning om att närmare fem miljoner barn i regionen Sahel, i synnerhet Burkina Faso, Mali och Niger, under året kommer att vara i behov av humanitär hjälp. Våldsdåden i regionen har ökat kraftigt, och riktats även mot barn och civila, enligt Unicef.

– När vi granskar situationen i centrala Sahel slås vi av hur omfattande våldet mot barn är. De blir mördade, stympade och utsatta för sexuella övergrepp och hundratusentals barn har utsatts för traumatiserande upplevelser, säger Unicefs regionchef Marie-Pierre Poirier i ett uttalande.

Lång väg mot jämställdhet

Jämställdhetsproblematiken finns med på alla nivåer, för högre utbildning blir det särskilt tydligt inom naturvetenskapen, teknologin, tekniken och matematiken att kvinnor inte har en självklar plats. 

Doktor Anne-Maria Brennan är en av dem som fick kämpa för sin väg i livet. Hon älskade naturvetenskap redan som liten. Men när hon skulle välja utbildning försökte familj och skola styra hennes val i ”rätt riktning” – mot undervisning, vård eller kontorsarbete.

– Man sa till mig att flickor inte bör studera fysik. Rösterna var så övertygande att jag övervägde att bli musiklärare, säger hon till IPS.

Som tur var gick hon sin egen väg och i dag är hon biträdande chef vid Foundation for science, technology and civilisation i Storbritannien.  Tidigare arbetade hon som docent i biovetenskap och rättsbiologi vid School of applied science i London.

Enligt statistik från FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur, Unesco, är fortfarande bara 35 procent av de som studerar naturvetenskap, teknologi, teknik och matematik på eftergymnasial nivå kvinnor Foto: Joyce Chimbi/IPS
Enligt statistik från FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur, Unesco, är fortfarande bara 35 procent av de som studerar naturvetenskap, teknologi, teknik och matematik på eftergymnasial nivå kvinnor Foto: Joyce Chimbi/IPS

Det har gått 50 år sedan Anne-Maria Brennan utmanade rådande normer och satsade på en karriär inom naturvetenskap. Men enligt statistik från FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur, Unesco, är fortfarande bara 35 procent av de som studerar naturvetenskapliga ämnen, teknologi, teknik och matematik på eftergymnasial nivå kvinnor.

– Att uppnå en jämn könsfördelning både vad gäller antagning, studievägar och karriär inom naturvetenskap är fortfarande en utmaning, säger professor Kalu Mosto Onuoha, ordförande för den nigerianska Vetenskapsakademien.

Liknande åsikter framförs av andra deltagare på det tredje internationella toppmötet för jämlik och inkluderade utbildning som hålls i Djiboutis huvudstad. Över 200 delegater och regeringsrepresentanter från över 35 länder träffas på Afrikas horn med målet att skriva under en deklaration om inkluderade utbildning.

Att få kvinnor studerar naturvetenskap, teknik och matematik är ett faktum i hela världen. Enligt Unesco är Sverige det land där flest kvinnor tar examen i naturvetenskapliga ämnen bland de nordiska länderna. Men fortfarande är vägen till jämlikhet lång – och män och kvinnors karriärvägar skiljer sig mycket åt.

Marginaliseras från början

Brennan säger att i Storbritannien har kvinnor gjort framsteg och att kvinnor i dag är ledande inom vissa områden, exempelvis tandvård och som allmänpraktiserande läkare, medan få kvinnor fortfarande är exempelvis kirurger eller ingenjörer.

Professor Kalu Mosto Onuoha säger att ojämlikheten i utvecklingsländer delvis beror på att flickor i många länder marginaliseras redan från början.

– I utvecklingsländer har valen redan gjorts för våra studenter på grund av en patriarkal kultur och sociala normer. Flickor uppmuntras att studera ämnen som undervisning, säger han.

Enligt Världsekonomiskt forums rapport om ojämlikheten i världen 2020 är skillnaderna stora mellan olika länder vad gäller hur stor andel kvinnor som studerar naturvetenskapliga ämnen – och som tar examen. Och det gäller även bland länder i syd. Rapporten nämner Mauretanien, Myanmar och Oman som positiva exempel där anleden kvinnliga studenter är hög.

Professor Mahouton Norbert Hounkonnou från Benins nationella Vetenskapsakademi säger att studier i naturvetenskap måste avmystifieras och bli mer inkluderande och jämställda.

– Studierna bedrivs som om bara ett fåtal personer är menade att klara av dem men vetenskap och matematik är till för oss alla, säger Mahouton Norbert Hounkonnou som är professor i matematik och fysik.

– Undervisningen måste vara mer interaktiv och jämställd, säger han och uppmanar till satsningar på utbildningsmaterial liksom på den fysiska utbildningsmiljön.

Enligt studier från FN är den utmaningen störst i Afrika söder om Sahara. Där har mindre än hälften av alla grundskolor tillgång till el, datorer och internet.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV