På söndag är det val till nationalförsamlingen i Venezuela, men inget tyder på ett fritt eller demokratiskt val, menar Civil rights defenders. Med ogiltigförklarade oppositionsledare är syftet snarare att ta över den sista demokratiskt valda institutionen i landet, menar Latinamerikachef Erik Jennische. Här ger han en bakgrund till situationen.
Demokratiindexen för Venezuela har gått tydligt nedåt sedan landets förra ledare Hugo Chávez tog makten i landet 1999. Det visar siffror från Göteborgs universitets forskningsinstitut Varieties of democracy. Och det har gått än snabbare under den tid som Nicolás Maduro varit vid makten.
– Demokratin började avvecklas för många år sedan: 10, 15, 20 år sedan. Med små steg har man ändrat centrala delar av demokratin: pressfriheten, civilsamhällets roll. Det är därför jag brukar kalla det för en statskupp i slow motion, säger Erik Jennische, Latinamerikachef för Civil rights defenders.
Redan Hugo Chávez gjorde flera inskränkningar i demokratin, men det är sedan Nicolás Maduro tog makten 2013 som det har gått mer brant utför. Med ett sjunkande oljepris och sanktioner från omvärlden har han visserligen arbetat i en ekonomisk motvind i det helt oljeberoende Venezuela, men det ändrar inte det faktum att drygt 15 000 personer arresterats godtyckligt sedan 2014, nästan 900 civila personer har dömts i militärdomstol och totalt har 3549 personer varit politiska fångar. Siffrorna kommer från den venezuelanska människorättsorganisationen Foro penals statistik från november i år.
FN: "Brott mot mänskligheten"
– Just nu så finns det 365 politiska fångar i landet. Det måste man ha i bakhuvudet när man pratar om detta. Det är ett djupt odemokratiskt land där de medborgerliga rättigheterna inte kan tillgodoses.
I september publicerade FN:s råd för mänskliga rättigheter, OHCHR, en rapport som slog fast att såväl Nicolás Maduro som hans regering gjort sig skyldiga till brott mot mänskligheten, där mer än 5000 venezuelaner dödats av landets säkerhetsstyrkor sedan 2014.
I det förra valet till Nationalförsamlingen år 2015 så vann oppositionskoalitionen en jordskredsseger och fick två tredjedelar av mandaten.
– Men efter det dömde högsta domstolen , som är politiskt styrd, att nationalförsamlingen inte är legitim. De har alltså aldrig haft makten. De har tagit en massa beslut, men högsta domstolen har sagt att de är ogiltiga allihop.
Istället utsågs en annan församling år 2017, där oppositionspartierna inte fick ställa upp: Asamblea nacional constituyente.
Ny församling stiftar lagarna
– Det är den församlingen som stiftar lagarna. Den finns inte i konstitutionen, men den har stiftat en massa lagar sedan 2017, säger Erik Jennische.
Inför presidentvalet 2018 så fick de största oppositionspartierna inte ställa upp och dessa partier å sin sida bojkottade valet då de menade att valsystemet var partiskt. Räknar man de röster som Maduro fick i valet så fick han flest av de kandidater som fanns.
– Men han valdes inte i ett demokratiskt val. Dessutom ska presidenten installeras av nationalförsamlingen. Men nu installerades han av högsta domstolen istället, så han blev inte heller korrekt installerad.
Det är mot denna bakgrund som man kan säga att Venezuela faktiskt har två presidenter.
– Vi har en de facto-president, Maduro, som är den som faktiskt styr regeringen, pengar och myndigheter. Och så har vi en de jure-president, Juan Guaidó, som är Nationalförsamlingens ledare och som utsetts till interrimpresident och som erkänts av närmare 60 länder. Sverige räknas till ett av dem, även om Sverige beskriver det som att man ”stöder” Juan Guaidó och den demokratiskt valda nationalförsamlingen.
Oppositionsledarna utbytta mot Maduroanhängare
Maktkampen mellan de båda sidorna pågår för fullt. I somras beslöt högsta domstolen att landets tre viktigaste oppositionspartier inte längre kunde styras av de befintliga ledarna. Istället utsåg man Maduro-anhängare som nya ledare. Om detta rapporterade bland annat Human rights watch i somras.
– Ser man på valsedlarna så är partierna med, men det är inte deras riktiga representanter som blir valda, säger Erik Jennische.
Det finns med andra ord ingenting fritt, demokratiskt eller rättvist med detta val, menar han.
– Det finns bara ett syfte med det. Att ta kontrollen över nationalförsamlingen så att det inte finns några demokratiskt valda representanter kvar i landet.
Därför är det viktigt att Sverige och EU upprätthåller relationerna med de demokratiska partierna i nationalförsamlingen, menar han.
– De är de enda som representerar folket och kommer att ha en egen folkomröstning samtidigt som valet för att visa att man har stöd. Men Maduros parti styr allt. Omvärlden måste fördöma detta.
