Radar · Miljö

Fortsatt motvind för fåglar i dagens jord- och skogsbruk

Gulärlan är en art som drabbas av förändringar i jordbrukslandskapet.

Årets fågeltaxering visar att det är fåglarna i jordbrukslandskapet som minskar mest, och den positiva trenden för skogsfåglar har stannat av.

Ända sedan 1970-talet har fågelarter som lever i jordbrukslandskap stadigt minskat. Årets fågeltaxering, som görs av Lunds universitet och Naturvårdsverket, befäster trenden. Om miljögifter var en stor bidragande orsak under tidigare decennier så är det nu dagens jordbruksmetoder som gör det svårt för fåglarna att överleva.

Situationen är densamma i Europa där franska forskare har pekat på att EU:s jordbruksstöd, som förespråkar ett intensivt jordbruk, spelar stor roll för nedgången. Också i USA har forskare konstaterat att ett stort antal arter har försvunnit framför allt i jordbrukslandskapen.

I Sverige uppskattas att mellan en fjärdedel och en tredjedel av alla fåglar som fanns på 1970-talet har försvunnit. Martin Green är fågelforskare vid Lunds universitet och koordinator för Svensk Fågeltaxering:

– Vi har betydligt färre fågelindivider i dag än vad vi hade på 1970-talet. Men vi är egentligen inte förvånade över att det ser ut så här. När vi människor breder ut oss och tar allt mer resurser i anspråk så får den biologiska mångfalden stryka på foten, säger han till tidningen Extrakt.

När det gäller skogslevande arter så finns det fler fåglar idag än för 20 år sedan, men jämför man längre tillbaka i tiden har antalet fågelindivider minskat.

– Den positiva utvecklingen som vi kunde se i slutet av 1990-talet och en bit in på 00-talet har stannat av. Bland skogsfåglarna ser det sämst ut för de specialiserade skogsarterna, säger Martin Green.

90-talets positiva trend tror han kan bero på den nya skogsvårdslag som kom då, samt ett antal andra åtgärder för naturhänsyn som då infördes. Idag har den typen av åtgärder däremot minskat och avverkningstakten är högre. Men att det faktiskt gick bättre för fåglarna under en period betyder att det finns möjlighet att vända utvecklingen, konstaterar Martin Green.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV