Domino Kai om förintelsen av romer: ”Nu måste vi få vår plats i historien”

Berith Kalanders mamma Hanna Brezinska, då kallad fånge Z-4517, kom som sjuåring till koncentrations- och förintelseläget Auschwitz-Birkenau. Under sex år blev hon vittne till fasansfulla avrättningar och hennes lillasyster var en av dem som kremerades.

”Varje morgon hon vaknade visste hon inte om det var den sista dagen i hennes liv”, har Berith Kalander tidigare berättat.

Hanna Brezinska kom till Sverige med Röda korsets vita bussar efter krigsslutet.

Efter andra världskrigets utbrott gick nazisternas politik mot romer från diskriminering, marginalisering och trakassering till folkmord, skriver Forum för levande historia på sin webbplats. I Auschwitz inrättades en särskild ”zigenaravdelning”, där hölls som mest ungefär 21 000 romska fångar från stora delar av Europa.

I maj 1944 beslöt nazisterna att gasa ihjäl de kvarvarande romerna i Auschwitz-Birkenau, men efter att romerna gjort motstånd drog vakterna sig tillbaka. Därefter deporterades arbetsföra romer till andra läger och främst äldre, sjuka och barn lämnades kvar. Den 2 augusti fördes de kvarvarande romerna till gaskamrarna och under ”Zigenarnatten” avrättades över 2 800 romska fångar.

”Ta avstamp i historien”

Utöver Berith Kalander, Bagir Kwiek och Ethel Brooks ska Domino Kai, som arbetar med att uppmärksamma minnesdagen, och Ingrid Lomfors, Forum för levande historias överintendent, medverkar i söndagens evenemang som kan ses på myndighetens webbplats. Även en videohälsning från statsminister Stefan Löfven finns med i programmet.

Domino Kai arbetar som kulturproducent. 2019 fick han Martin Luther King-priset, som delas ut av flera organisationer, med motiveringen att han är en ”brinnande folkbildare, brobyggare och inspiratör som steg för steg gör världen bättre”.

Vad händer på årets minnesdag?

– Jag och Sveriges internationella Roma filmfestival har varit lokomotivet i arrangerandet av minnesdagen sedan 2009, eftersom det är otroligt viktigt att visa vad historien har gjort mot romerna. Jag tror att vi måste ta avstamp i historien för att kunna ta avstånd från främlingsfientlighet och stigmatisering i dag, säger Domino Kai.

Han berättar att i Stockholm och Göteborg arrangeras en minnesstund följt av en tyst minut och ett musikstycke.

– Jag hoppas att många kommer att följa programmet och tar med sig att detta är en del av Sveriges historia, att det handlar om demokrati och att vi gemensamt i dag kan säkerställa allas rätt till arbete, bostad och drömmar.

Utbilda om historien

Domino Kai säger att utbilda människor om historien och däri erkänna hur romerna har drabbats är en viktig del av arbetet för att den romska minoriteten ska åtnjuta samma rättigheter.

– Den svenska historien, som lärs ut i dag, handlar mycket om kungar och drottningar men jag vill att romerna får sin plats där och i våra skolböcker. För romer fanns till exempel inreseförbud fram till 1954, så de romer som levde i Sverige då vågade inte resa till sina släktingar i andra länder av rädsla för att inte få återvända.

– Jag tänker på de romer som knackade på Sveriges dörr under andra världskriget men som när myndigheterna förstod att den personen eller familjen var romer, tvingades åka tillbaka till Tyskland.

Domino Kai säger att vitboken var en början på en upprättelse för romerna. Han syftar på Den mörka och okända historien – en vitbok om övergrepp och kränkningar av romer och resande i Sverige under 1900-talet. Boken bygger på intervjuer med romer och resande, arkivmaterial och forskarrapporter. Syftet var att ge erkännande åt offren och anhöriga samt skapa förståelse för romernas situation i dag.

”Regeringen anser att en vitbok som beskriver historien är en viktig utgångspunkt för att stärka arbetet med romers mänskliga rättigheter”, går att läsa på regeringens webbplats.

– Vitboken visar behandlingen av romer från 1900 och hundra år framåt. Men sedan boken togs fram 2014 har den tyvärr blivit en hyllvärmare mer än den kunskapsbank som den skulle vara, säger Domino Kai.

Under historien drabbades romer av tvångsåtgärder som registreringar, steriliseringar och omhändertaganden av barn. Romer fördrevs från många kommuner och utan fast bostad fick de inte mantalsskriva sig och tillgång till pension, socialförsäkringar, rösträtt etcetera.

Informera om rättigheter

Hur är romernas situation i dag?

– Situationen är bättre i Sverige än i vissa andra länder. Finland har gått ett steg längre och nämner romerna i grundlagen. Men i en tid när populismen växer i världen är det så otroligt viktigt att stå upp för allas rättigheter och att vi inte tystnar när vi ser oförrätter och tänker att det inte berör mig. Att fler inte höjde sina röster gjorde ju att andra världskrigets nazistiska styre kunde pågå så länge, säger Domino Kai.

Han menar att många romer inte känner till sina rättigheter, som fastslås i Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Enligt Regeringens strategi för romsk inkludering ska den rom som fyller 20 år 2032 ha likvärdiga möjligheter i livet som andra. I strategin ingår bland annat åtgärder inom utbildning, arbete, hälsa, kultur och språk.

– Det fortsätter att tas beslut som rör romer utan samråd, sedan arrangeras en informationsträff. Det är inte inkludering. Våra kommuner måste bjuda in till mer samarbete med romer, inte bara på pappret.

I den tidigare nämnda lagen fastslås att samråd ske genom att myndigheten ”för en strukturerad dialog med de nationella minoriteterna i syfte att kunna beakta deras synpunkter och behov” i beslutsfattande.

– Trots att den romska strategin har funnits i åtta år har den bara implementerats i ett 20-tal kommuner, där till exempel ett romskt råd eller en minoritetsperson har inrättats. Minoritetslagen finns till för att åtgärda det som inte har fungerat i Sverige och i dag är dörren till beslutsrummet på glänt, men romerna får inte vara med och besluta gällande de egna frågorna.

– Historien vittnar även om att majoriteten ofta inte skänker bort rättigheter, minoriteterna måste ta dem.