Högsta domstolen i Indien behandlar en begäran från den hindunationalistiska regeringen om att utvisa ett stort antal muslimska rohingyer från landet. Nu erbjuder FN:s särskilda rapportör mot rasism domstolen sina expertkunskaper om Indiens internationella åtaganden.
Erbjudandet från professor E. Tendayi Achiume, som är FN:s särskilda rapportör mot rasism, etnisk diskriminering, främlingsfientlighet och intolerans, gäller en fråga om utvisningar av rohingyer som inkom till den indiska Högsta domstolen redan 2017.
Men begäran om utvisning har fått särskild aktualitet sedan en ny indisk medborgarskapslag nyligen trädde i kraft. Lagen gör det möjligt för migranter från grannländerna att bli medborgare – om de inte är muslimer.
FN-rapportören säger till IPS att HD-förhandlingarna är ”långa och komplexa” och att det är skälet till att hon nu valt att erbjuda domstolen sina expertkunskaper.
Enligt den lokala nyhetsbyrån The Wire uppger E. Tendayi Achiume i sitt erbjudande till HD att hennes målsättning är att ”bistå domstolen” så att den kan försäkra sig om att Indien lever upp ”till olika internationella lagar och principer” som landet ålagt sig att följa. FN-rapportören skriver vidare att det finns starka skäl att ifrågasätta om beslutet att utvisa rohingyer ligger i linje med dessa åtaganden och principerna för internationella människorättslagar.
"Hot mot säkerheten"
Av alla de rohingyaflyktingar som tvingats lämna våld och förföljelse i hemlandet Myanmar har en mindre andel tagit sig till Indien. Trots det är gruppen relativt stor, enligt vissa bedömare handlar det om närmare 40 000 flyktingar, som främst tagit sig till Indien via grannlandet Bangladesh.
FN:s flyktingorgan UNHCR har för närvarande registrerat 17 911 rohingyaflyktingar som befinner sig i Indien.
När den indiska regeringen 2017 lämnade in sin begäran om att flyktingarna skulle utvisas, uppgav man för HD att skälet var att de utgjorde ”ett hot mot den nationella säkerheten”.
Sedan dess har regeringen dragit tillbaka det relativa självstyret för delstaten Kashmir, där majoriteten av befolkningen är muslimer, samt infört de nya medborgarskapslagarna. Samtidigt har retoriken mot den stora muslimska minoriteten i Indien hårdnat under de senaste två åren.
Förra veckan kritiserade människorättsorganisationen Human Rights Watch i sin årsrapport Indiens regering under premiärminister Narendra Modi, för vad de menar är en diskriminerande politik.
– Vi är mycket bekymrade över Modi-regeringens anti-muslimska dragningar, sade HRW:s chef Kenneth Roth till IPS.
Blir ännu svårare för rohingyerna
Införandet av den nya medborgarskapslagen får inga direkta konsekvenser för flyktingarna från Myanmar. Men bedömare menar att den innebär att situationen för rohingyerna, som redan lever i en mycket utsatt situation, blir ännu mer komplicerad.
– Rohingyer i Indien löper risker på grund av deras svårigheter att få tillgång till juridisk dokumentation och grundläggande service, säger Kathryn Mahoney vid UNHCR till IPS.
Hon uppger vidare att det förekommit att asylsökande rohingyer vid den indiska gränsen blivit gripna.
FN-rapportören E. Tendayi Achiume säger det rådande juridiska och politiska klimatet i Indien ”göder intolerans mot, och diskriminering av muslimer”, vilket innebär ökande risker för bland annat rohingyerna.
– Indiens rättsväsende har en viktig roll att spela när det gäller att upprätthålla landets åtaganden gällande de mänskliga rättigheterna, säger hon till IPS.
Kathryn Mahoney vid UNHCR säger att Indien måste stoppa alla försök att tvångsutvisa rohingyer.
– UNHCR är djupt oroade inför att asylsökande rohingyer ska återvända från Indien till Myanmar, där de löper risk att drabbas av svåra människorättsbrott eller förföljelse, säger hon till IPS.
