Över ett stormigt Atlanten hade Greta Thunberg återvänt till Europa. Bakom sig lämnade hon applåderande världsledare. Men i talet hon höll inför FN:s generalförsamling i september 2019, var kritiken svidande. Sin vana trogen citerade hon FN:s egna klimatpanel IPCC, som kommit fram till att även om utsläppen kapas med hälften till 2030, skulle världen endast ha en 50 procentig chans att hålla uppvärmningen till 1,5 grader.

– Inga planer som presenteras här i dag kommer ligga i linje med det. För dessa siffror är för obekväma för er, sa hon.

Särkilt upplyftande var inte heller det klimattoppmöte i Madrid, som hon deltog i strax efter hemkomsten. Åter igen misslyckades ledarna att komma överens om de sista detaljerna i den regelbok, som ska avgöra hur Parisavtalet ska genomföras.

– Världens ledare borde agera som i en nödsituation. Men det gör de inte, konstaterade klimataktivisten, smått lakoniskt i ett tal.

Nu vändes blickarna mot 2020. Året utnämndes till ett superår för klimatet. Toppmöten skulle avlösa varandra och kulminera i COP26 i Glasgow, då förhoppningen var att länder skulle lämna in ambitiösa klimatplaner.

Samtidigt stod klimatrörelsen på sin absoluta höjdpunkt.

Så kom nyheten att ett nytt coronavirus upptäckts i Kina. Inom loppet av ett par månader hade alla klimat- och miljömöten som skulle sätta världen på rätt kurs ställts in och en blöt filt lades över klimatrörelsen, som byggt sina framgångar genom att höras och synas på gator och torg. I media kom allt handla om den kris som nu följde i Coronavirusets frammarsch över världen.

Glimt av hopp

Att utsläppen plötsligt störtdök, var en klen tröst. Den fossila infrastrukturen stod kvar, redo att flyga så fort restriktionerna lättat. Ändå har inte klimatåret 2020 varit nattsvart. Efter att ha skjutits ned som ett förlorat år för klimatet – har det de senaste månaderna rapporterats om ljusglimtar i mörkret.

Ett år efter Greta Thunbergs famösa tal i FN:s generalförsamling, skickade Kinas premiärminister Xi Jinping in ett videomeddelande till FN. I videofilen döljde sig den kanske mest avgörande klimatnyheten år 2020. Att landet avser bli koldioxidneutralt till 2060. Det kan tyckas fjärran. Men har av forskare världen över, tillsammans med EU:s gröna giv, betraktats som det viktigaste tillkännagivandet för klimatet sedan Parisavtalet slöts 2015. I år har också Japan, Sydkorea, Sydafrika och Kanada satt ett år för när de ska uppnå nettonollutsläpp – alla 2050.

Med Joe Bidens seger i kampen om att bli USA:s 46:e president – och en möjlig grön nystart efter coronapandemin, var tongångarna plötsligt optimistiska.

Med de policys som är på plats i dag går världen mot 2,9 graders uppvärmning, enligt tankesmedjan Climate Action tracker. Men med de aviserade klimatlöften från bland annat USA:s blivande president Joe Biden och de nylanserade nettonollmålen – skulle världen ha en 50 procentig chans att klara att hålla uppvärmningen till 2,1 grader.

Men då måste också löftena hållas och utsläppen minska snabbt. Ändå är 2,1 grader en smärre katastrof, inte minst för de utvecklingsländer som skulle drabbas hårt om världen nöjer sig med det.

Räcker inte för att tygla klimatet

Orkaner, översvämningar, torka – skulle drabba hårdare och kräva fler liv. Men också ekosystem skulle drabbas med större intensitet. Världens korallrev spås minska med 70 till 90 procent vid 1,5 graders uppvärmning, vid 2 grader skulle de i princip utplånas, enligt IPCC.

Men faktum är att forskare också pekar på att 2 grader inte heller räcker för att tygla klimatsystemet. Snarare kan det beskrivas som att spela rysk roulette. Vid 1,5 graders uppvärmning ökar risken betydligt för att klimatsystemet börjar balla ur. Mindre yta täcks av reflekterande isar, vilket gör att mer av solens instrålning kan värma upp klotet. Större yta av permafrost tinar – vilket frigör enorma mängder koldioxid släpps ut i atmosfären, vilket ytterligare hettar upp planeten. 

På så sätt kan vi snabbt tappa kontrollen.

Fem år fyllde Parisavtalet i december 2020. Målet är att hålla uppvärmningen en bra bit under två grader vid seklets slut. Men sträva efter 1,5 grader. Ett mål ö-nationer och andra länder hårt drabbat av klimatförändringarna krävde för att skriva på avtalet. Kampen för att få med sig resten av världen, lär bli den stora stridsfrågan 2021, med stark draghjälp från klimatrörelsen, som redan samlats under hashtaggen #Fight for 1,5!.

Rysk roulette

Men än så länge har det inte slagit rot bland de tyngsta beslutsfattarna. Att sätta EUs utsläppsmål till 2030 i linje med det mer ambitiösa målet ligger inte ens på bordet inför de förhandlingar som nu pågår.

– Klimatkrisen håller snabbt på att spåra ur, om vi ska ha en chans måste det vara i människors fokus. Det måste dominera nyheterna, politiken och hela vårt samhälle. Från och med i dag, skrev Greta Thunberg tillsammans med tre andra klimataktivister i oktober, som en svidande kritik mot EU:s föreslagna klimatmål.

Kritiken ekar från det tal hon gav inför FN:s generalförsamling 2019. För trots att hon möttes av applåder, fortsätter politiken att spela rysk roulette med hennes framtid.

Just nu pågår förhandlingar inom EU om unionens klimatmål för 2030, där parlamentet står för den mest ambitiösa linjen – 60 procent minskning av koldioxidutsläppen från 1990 års nivåer. Men enligt forskare skulle det krävas minst 65 till 70 procentig minskning för att klara 1,5 graders målet. Europeiska rådet och kommissionen har lagt sig på 55 procents utsläppsminskning. 

Ämnet glyfosat har varit en formidabel succé. Det är det mest använda verksamma ämnet i växtskyddsmedel världen över för att bekämpa ogräs. Men det har stormat kring ämnet som efter en bedömning 2015 sågs som ”troligen cancerogent”. Något som sedan dess varit omtvistat då undersökningar av myndigheter i EU och USA kommit fram till det motsatta.

”Det blir en kedjeeffekt på småkryp”

Det var också risken för att det skulle vara cancerogent som låg i centrum för debatten om ämnet skulle få ett förnyat godkännande att användas inom EU. Efter att Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) 2022 kommit fram till det inte är ”cancerframkallande, mutagent eller påverkar fertiliteten hos människor”, låg vägen öppen för ett förnyande av godkännandet. Något som också skedde häromdagen.

Samtidigt finns en annan sida av myntet, som inte lika ofta kommer fram i debatten: Påverkan på den biologiska mångfalden. Lina Herbertsson, forskare vid Lunds universitet, säger att det inte finns några säkra bevis för att glyfosat skulle skada bin. Men varnar för den indirekta effekten. För även om glyfosat effektivt hjälpt lantbrukare att hålla ogräs borta, har det varit desto sämre ur insekternas perspektiv, då de berövas sin mat. För vad som kan vara ogräs för oss, är ofta livsnödvändigt för insekterna.

– Det blir en kedjeeffekt på småkryp, antingen gillar de växterna i sig eller för att de gillar andra småkryp som äter växterna, säger Lina Herbertsson.

Sverige i framkant

Nyligen röstades ett förslag från EU-kommissionen om att halvera användningen av bekämpningsmedel i EU till 2030 ned av EU-parlamentet. Något som om det fått grönt ljus, hade kunnat få stor påverkan på den biologiska mångfalden. Men till största del ute i Europa, tror Lina Herbertsson.

– Kommer man till andra länder använder man mycket mer bekämpningsmedel och då kan vi tänka oss att många av de här problemen blir mycket allvarligare.

I ett internationellt perspektiv använder ändå Sverige bekämpningsmedel restriktivt, tycker Lina Herbertsson. Integrerat växtskydd, IPM, den metod som föreslogs av EU-kommissionen för att minska andelen bekämpningsmedel med hälften, används också i stor utsträckning i Sverige.

– Jordbruksverket är bra på att uppmuntra och uppmana bönderna att använda andra metoder än att spreja allting med bekämpningsmedel.

En ännu större bov…

Ändå hör jordbrukslandskapet till de platser där den biologiska mångfalden utarmats mest – också i Sverige. Men Lina Herbertsson ser inte användandet av glyfosat och andra bekämpningsmedel som den främsta boven, utan hur vi förändrat jordbrukslandskapet.

– Jag skulle säga att glyfosat spär på det här problemet med landskapsförändringarna, med lite boplatser och för lite mat. Tänk dig miljöerna i Astrid Lindgrens sagor, med naturbetsmarker, ängar, olika vattendrag och sockerdricksträd (en gammal ek i Pippi Långstrump, reds. anm), där trivs väldigt många groddjur, fåglar och insekter. Idag har vi istället stora åkrar som är helt rensade på boplatser och föda för djur som behövs för organismer att fullfölja sin livscykel.

Det är ett stort antal länder inklusive USA, Kanada, Japan och en rad Europeiska länder som under den pågående klimatkonferensen COP28 går ut med budskapet om att kraftigt öka kärnkraften.

Sverige tar nu konkreta steg mot ny kärnkraftskapacitet och jag är glad att stå sida vid sida med likasinnade länder här på COP28, sade statsminister Ulf Kristersson (M) under ett anförande på lördagen.

Enligt avtalet kommer kärnkraften att spela en nyckelroll för att nå målet med minskade koldioxidutsläpp. Målet är att tredubbla kärnkraftskapaciteten till 2050 jämfört med 2020 års nivåer.

Till finrummet

Ulf Kristersson pekade under en presskonferens på att kärnkraft har gått från att vara nästan skamfyllt till att få en framträdande roll på årets klimatmöte.

– Vi ska vara bland dem som leder den utvecklingen. Det vore bra om vi kunde få samsyn i Sverige om att kärnkraft är en viktig del i omställningen. Där är vi inte än men vi är på väg.

Näringsminister Ebba Bush (KD) lyfte de initiativ som tagits för underlätta utbyggnaden av kärnkraft i Sverige, bland annat genom en utredning som ska över kärnavfallsprogrammet och ansökningsavgifterna.

– Sverige är ett föregångsland och vi visar att det går att vända klimatångest till klimathopp, mycket tack vare svenska företag, säger Busch.

Avtalet är inte ett bindande avtal utan mer av ett ”gentlemens agreement” enligt Bush.

– Men det kommer att påverka företagens investeringsbeslut.

Tredubblingen som avtalet avser ska inte nödvändigtvis ske i varje enskilt land.

Får kritik

Bland länderna som ingått i överenskommelsen finns Storbritannien, Bulgarien, Kanada, Finland, Frankrike, Ungern, Sydkorea, Moldavien, Marocko, Nederländerna, Polen, Sverige, Ukraina och Förenade Arabemiraten.

John Kerry, USA:s särskilda sändebud för klimat, säger i sitt anförande att FN:s klimatpanel IPCC tar upp kärnkraft som ett sätt för hur världen klarar 1,5-gradersmålet.

– Vi kan inte nå noll nettoutsläpp till 2050 utan en del kärnkraft. Det är inte politik eller ideologi – det är matematik, säger han.

Kärnkraft som förnybar energikälla väcker också motstånd. Jeff Ordrowe, en representant för miljörörelsen 350.org säger att de uppskattar att USA:s president Biden vill satsa på alternativ till fossila bränslen men att kärnkraft är en ”farlig distraktion”, något som olyckan vid kärnkraftverket i Fukushima satte ljuset på.

Trots att världen under detta år sett extremväder såsom bränder, torka, översvämningar, värmerekord och extremvarma hav så har världens ledare inte agerat tillräckligt starkt för att få ner utsläppen av växthusgaser och därmed prognoserna över den förväntade temperaturhöjningen till slutet av århundradet. 

Istället visar en sammanställning av drygt 40 länders klimatplaner att vi med den nuvarande politiken är på väg mot en uppvärmning på omkring 2,7 grader mot slutet av århundradet (2,2-3,4 grader). Siffrorna är en uppdaterad analys från Climate action tracker, ett samarbete mellan de två oberoende forskningsinstituten Climate analytics och Newclimate institute. 

– Man skulle kunna tro att de extrema händelserna runt om i världen skulle sätta igång åtgärder, men regeringar verkar omedvetna och tror på något sätt att man kan trampa vatten och på så sätt hantera floden av effekter, säger Claire Stockwell, policyanalytiker på Climate analytics och huvudförfattare till rapporten, i ett pressmeddelande. 

– Detta är det kritiska decenniet för åtgärder: vi behöver regeringar som steppar upp och förbättrar sina 2030-mål, samtidigt som de arbetar med nästa omgång mål, senast i februari 2025, fortsätter hon. 

En del av Parisavtalet innebär att länderna vart femte år ska uppdatera sina nationellt uppsatta klimatmål, NDC:er, och därmed öka takten på utsläppsminskningarna. 

Men det går trögt. Om man bara räknar med de mål som världens länder satt i sina NDC:er skulle världen värmas upp med omkring 2,5 grader (2,0-3,0) till år 2100. Det är 0,1 grad högre än förra årets uträkningar. En av förklaringarna bakom detta uppger Climate action tracker vara Indonesien, vars växande kolkraftsflotta fick utsläppen att skjuta i höjden med 21 procent förra året.

– Vi hör orden ”unabated” (ung. orenade, ej infångade, reds anm.) i dessa klimatförhandlingar, men regeringar måste sluta försöka anta falska lösningar som kolavskiljning och lagring med fossila bränslen – det här är helt enkelt den fossila bränsleindustrin som försöker förlänga sitt liv när när den behöver acceptera verkligheten, att fossila bränslen fasas ut, säger forskaren Niklas Höhne från Newclimate institute i pressmeddelandet.