Med stor säkerhet befinner sig människor i själva skredområdet, enligt polisen. Tio personer saknas fortfarande, de söks bland annat med hjälp av helikoptrar utrustade med strålkastare och drönare med värmekameror.

Sök- och räddningsarbetet måste till största del ske från luften, eftersom rasområdet anses för farligt att ge sig in i till fots.

Vissa hus har flyttat upp till 400 meter under skredet, som är 700 meter långt och 300 meter brett.

– De som saknas kan vara i några av husen, säger insatschef Morten Thoresen vid räddningstjänsten till nyhetsbyrån NTB.

Insatsledaren Dag André Sylju ville under morgonen inte uttala sig om hur stort hopp det finns att hitta överlevande.

– Tiden har varit viktig genom hela räddningsaktionen. Ju mer tid som går, desto sämre blir oddsen, sade han då till norska TV2.

Nio hus med sammanlagt 31 bostäder har dragits med, och faran för nya skred är inte över, bedömer Norges vatten- och energimyndighet (NVE), som kartlägger möjligheterna att avgränsa det evakuerade området på ett säkert sätt. Förhoppningen är att boende i vissa delar av området ska kunna flytta hem under dagen.

"Samma driv"

En hund, hundförare och räddningspersonal har varit nere i en del av rasområdet men sökandet har inte gett resultat, meddelade polisen på Twitter under morgonen.

– Vi har det manskap i gång som vi anser är nödvändigt, sade Karianne Knudsen vid Øst politidistrikt tidigare under natten.

– Det är inget nytt om sökandet (efter människor). Men vi har lyckats rädda en hund från raszonen.

Det är ett komplicerat sök- och räddningsarbete som pågår.

– Ljusförhållandena är inte med oss, vädret är inte med oss, men vi fortsätter med samma driv som vi gjort fram till nu, säger Dag André Sylju.

"Stod mitt i raset"

Raset inträffade tidigt på onsdagsmorgonen. Anna Sandman och hennes man Jørgen vaknade av konstiga ljud, berättar hon för NRK.

– Vi försökte komma ut. När vi var på väg till ytterdörren rasade allt runt oss. Och vi stod mitt i raset och hade lera och husrester runt oss. Så vi lyckades aldrig ta oss till ytterdörren, den fanns inte längre, säger Anna Sandman.

De två evakuerades med helikopter. Men sin dalmatiner tvingades de lämna bakom sig.

– Vi hoppas på ett litet mirakel, att vi får se henne igen. Hon har en väldigt speciell plats i våra hjärtan, säger Sandman till NRK.

Det visade sig senare att det var Sandmans hund som räddades under natten. Hunden uppges må bra, förutom en skada på en tass, enligt public service-bolaget.

"Overkligt, surrealistiskt"

Ett av de hus som fallit ned är Christina Brendens. Huset stod och vippade på raskanten, innan det till slut föll ned.

När raset inträffade var hon och hennes familj i sin stuga, och fick höra om raset när hennes syster ringde, berättar hon för VG.

– Det är helt overkligt, och surrealistiskt. Jag vet inte om det har gått upp för mig än. Vi har ju inte varit där och sett det med egna ögon, säger hon till tidningen.

Polisen är hoppfull och säger att man letar efter överlevande – inte omkomna. Flera hus ligger nere den breda krater som jordskredet orsakat, och några står intill kanten.

Svenska Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har skickat en sök- och räddningsstyrka till katastrofplatsen för att bistå i räddningsarbetet.

Sveriges genom tiderna största rättegång pågår sedan i september i Stockholms tingsrätt. Där står Ian Lundin och Alex Schneiter, tidigare företrädare för Lundin Oil, numera Orrön Energy, åtalade för medhjälp till grova krigsbrott i Sudan åren 1999–2003.

Enligt åtalet kände de båda bolagstopparna till att landets militär, understödd av regimtrogna miliser, mördade och fördrev människor för att skapa förutsättningar för bolagets oljeprospektering i södra Sudan, numera Sydsudan.

I målet finns 32 målsägare, civila offer för militärens övergrepp, som lämnat in anspråk på sammanlagt 110 miljoner kronor i skadestånd. Men nyligen beslutade Stockholms tingsrätt att de inte längre kan få sina anspråk prövade inom ramen för rättegången.

Kom in för sent

Anledningen är enligt domstolen att anspråken, som lämnades in tre veckor innan rättegångsstart, är vagt formulerade och kom in för sent – trots att målsägarbiträdena sagt att de skulle vara färdigställda i slutet av 2022. I fem fall saknas fullmakt från målsäganden, varför domstolen i de fallen inte anser sig kunna handlägga anspråken.

”Med hänsyn till det som nu har sagts måste det anses vara målsägandena själva – genom målsägarbiträdena – som har föranlett den uppkomna situationen”, skriver domstolen i beslutet.

Beskedet innebär att frågan om skadestånd avskiljs från brottmålet och ska prövas som separata tvistemål.

”Bakslag för brottsoffren”

– Det här gör det betydligt svårare och i praktiken nästan omöjligt för dem att få upprättelse och få sin sak prövad i domstol, säger Ebony Wade, jurist på människorättsorganisationen Civil Rights Defenders.

– Från ett människorättsperspektiv är det här ett stort bakslag för brottsoffren.

Att skadeståndsanspråken ska prövas som separata tvistemål innebär att de målsägande – fördrivna sudanesiska bybor – om de förlorar tvingas betala Lundins och Schneiters rättegångskostnader.

Eftersom de inte är svenska medborgare är de dessutom skyldiga att på förhand ställa säkerhet för rättegångskostnaderna i tings- och hovrätt, som av Lundintopparnas försvar uppskattats till 500 000 kronor per tvistemål, för att överhuvudtaget få sin sak prövad.

– Man kan ställa sig frågan om det är rimligt att en målsägande, som är den som är utsatt för brott, ska stå för sådana kostnader. Det krävs väldigt mycket resurser och de här målsägandena har sannolikt inte de resurserna. Därför blir det i praktiken omöjligt att få rättvisa, säger Ebony Wade.

TT söker målsägandebiträdena Thomas Bodström och Anders Sjögren.

Ian Lundin och Alex Schneiter nekar till brott.

Det rödgröna styret i Västra Götalandsregionen bidrar med 10 miljoner kronor till regionens folkhögskolor ”för att säkra regionens kompetensförsörjning och minska utanförskapet”.

Bakgrunden är Tidöregeringens neddragningar på folkhögskolor i statsbudgeten, som enligt regionledningen slår hårt mot folkhögskolornas arbete för kompetensförsörjning och minskat utanförskap. Ett arbete som det rödgröna styret vill säkerställa genom tillskottet som beslutades av regionfullmäktige i en tilläggsbudget på tisdagen.

– Vi behöver undersköterskor som bemannar vården och vi behöver se till att regionen tar sin del av ansvaret med att minska utanförskap och öka sysselsättningen. Nu säkerställer vi att den kompetensutvecklingen kan fortsätta, säger Louise Åsenfors (S), vice ordförande miljö- och regionalutvecklingsnämnden, i ett pressmeddelande.

Mats Pilhem (V) är ordförande för Styrelsen för folkhögskolorna och välkomnar beskedet:

– Det är riktigt illa att vår SD-ledda regering visar ett sådant förakt för kunskap att man skär ner på folkbildningen. Västra Götalandsregionens rödgröna ledning ser allvaret i situationen och satsar för att regionens sex folkhögskolor även i framtiden ska kunna erbjuda bra och varierade utbildningar.

Rapporten publicerades på onsdagen och visar att den anti-genusrörelse som under flera år vuxit sig stark globalt även nått Sverige.

”Centralt i denna rörelses världsuppfattning är att feminism, kvinnors rättigheter och hbtq-personers rättigheter är ett hot mot ett säkert och tryggt samhälle byggt på traditionella värderingar”, konstaterar Kvinna till kvinna i ett pressmeddelande.

Rapporten bygger på en enkät där 458 kvinnorätts- och hbtqi-rättsaktivister i 67 konfliktdrabbade länder fått beskriva om och i så fall hur de upplever att deras möjligheter att arbeta begränsas.

I enkäten svarar drygt 75 procent att de utsätts för hat och hot. När Kvinna till kvinna gjorde motsvarande kartläggning 2021 var siffran cirka 60 procent. Den här gången är det också fler som rapporterar att deras familjer dras in i hoten och trakasserierna.

– Vi har sett en negativ utveckling under flera år nu vad gäller kvinnorätts- och hbtqi-aktivisters säkerhet, men årets kartläggning visar en skrämmande ökning. 3 av 4 aktivister säger att de tar emot hot och hat för sitt engagemang, säger Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare för Kvinna till kvinna, som nu ser att de argument som används globalt av antigenus-rörelsen även hörs i den svenska debatten.

Det innebär att även svenska feminister och hbtq-rättsaktivister är mer utsatta för orkestrerat hat och hot än tidigare, något som enligt Kvinna till kvinna bekräftas av forskare. Som exempel nämns att hbtqi-rörelsen påstås syssla med ”politisk indoktrinering” genom sagostunder med dragqueens och pridefestivaler, och att barn måste skyddas från detta. En retorik som alltså känns igen från den internationella arenan.

– Över hälften av de tillfrågade aktivisterna, 58 procent, säger dessutom att det är deras egna regeringar som står bakom hot och trakasserier – ofta understödda av anti-genusaktörer, säger Petra Tötterman Andorff.

Det är nära en fördubbling jämfört med 2021, och en utveckling som enligt Kvinna till kvinna inte syns i Sverige.