May-Britt Öhman, docent i miljöhistoria vid Luleå tekniska universitet, samarbetar med en rad aktörer däribland Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, Norrbottens museum och enskilda renskötare.

– Renar bryr sig inte om nationsgränser eller pandemier. På sommaren vandrar de till norska sidan och på vintern går de mot kustlandet i öst. Men nu när renarna går över gränsen måste man samla in dem, säger hon.

I det ettåriga projektet ligger fokus på samer och renskötsel, äldreboenden och demensvård samt pandemins konsekvenser i gränsområden mot Finland och Norge.

– Spanska sjukan som härjade i Norrbotten på 1900-talet skapade debatt om bristerna i sjukvården i länet, vilket ledde till fler sjukstugor. Norrbotten upptar en fjärdedel av Sveriges yta och mycket av landets naturresursexploatering sker här men ändå är det långa avstånd mellan sjukhusen.

I juli noterade hon att den konstaterade smittan var dubbelt så hög i Norrbotten än i Västerbotten, som har fler invånare och är hälften så stort.

Gränsen bara stängd i krigstider

May-Britt Öhman lyfter fram att pandemin har fått andra konsekvenser i Norrbotten eftersom många i regionen både arbetar och har familj i Finland och Norge.

– Tornedalen är en kulturell enhet där samma familj kan bo på olika sidor av älven. De nationella gränserna finns på kartan men inte mellan människor. Det är ett integrerat område, säger hon.

De ihopväxta städerna Haparanda och Torneå har ett utvecklat samarbete men som även media har rapporterat om har motsättningar mellan befolkningarna växt sedan Finland stängde gränsen, enligt SVT nyheter.

– Det har bara varit i krigstider – och nu under coronapandemin – som gränsen mellan Sverige och Finland har stängts. Nu finns ett staket mellan städerna och folk som gått över gränsen har bötfällts.

Under projektet studeras flera frågeställningar: Hur ser satsningar på munskydd, tester och vaccinering ut jämfört med satsningar på sjukvård, läkemedel och äldreomsorg? Vad är olika gruppers erfarenheter av pandemin och restriktioner från myndigheter och politiker? Hur kan genus- och minoritetsperspektiv bidra till synen på mänsklig säkerhet, krishantering och anpassning?

”Väldigt utsatt om något händer”

Henrik Andersson, renskötare från Gällivare skogssameby, deltar i projektet och dokumenterar hur vardagen har påverkas av pandemin.

– Sedan den 11 mars skriver jag dagbok om vad som händer. Ekonomiskt är det jäkligt kännbart, jag brukar ha mycket turister men nu är näringen helt utslagen. Vår försäljning av renkött, skinn och horn samt slöjd har gått ner mycket, säger han.

Han säger att han i nuläget främst har drabbats ekonomiskt, ingen i hans grupp har fått corona.

– Jag jobbar mycket enskilt, på vintern är det bara jag och min familj med renarna och på sommarhalvåret är vi tre familjer tillsammans med dem. Men skulle man få corona är man utsatt för renarna kan inte vara själva två-tre veckor, man är väldigt utsatt om det händer någonting.

Han säger att fler borde lära sig av den samiska livsstilen.

– Folk kan lära sig om att vara i naturen. I en kris hamstrar folk hushållspapper medan vi hamstrar salt som behövs för att konservera och röka mat. Men dasspapper kan man klara sig utan. Många har kommit så långt ifrån det naturliga så de vet inte hur de ska klara sig om samhället kollapsar, säger Henrik Andersson.

När förslaget till förordningen för CSAM (child sexual abuse material) behandlades i EU-utskottet Libe den 15 november presenterades ett omarbetat förslag för övervakning av digital kommunikation. För förslaget, som till exempel undantar krypterade tjänster, röstade 51 av 54 ledamöter, rapporterar ETC.

EU-parlamentariker Malin Björk (V), som är ledamot i Libe, verkar nöjd med det omarbetade förslaget.

”I parlamentets position tas alla delar om massövervakning bort. Nu hoppas vi att också vi får medlemsländerna med oss”, skriver hon på mikrobloggen X.

Bakom förslaget ligger den svenska EU-kommissionären Ylva Johansson, som menar att lagen behövs för att förhindra spridning av barnpornografi. Men den nya lagen innebär också krav på att företag och molntjänster ska söka igenom alla användares privata kommunikation, vilket mött hård kritik.

I det tidigare förslaget krävdes att alla företag scannar allt, även appar för krypterad kommunikation, i jakten på pedofiler, men efter omarbetningen kan alltså krypterade chattar undantas.

Ylva Johansson har anklagats för att lobbyister fått ha för stort inflytande över förslaget och kritiserats för lämpligheten i att EU-kommissionen bedrev kampanj mot medborgare i länder som är tveksamma till förslaget.

Men ännu är det inte klart. Nu följer förhandlingar mellan EU-parlamentet, EU-kommissionen och ministerrådet. I Sverige kan riksdagspartierna påverka Sveriges position i ministerrådet.

En majoritet av de svenska riksdagspartierna; Socialdemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, var positiva till det tidigare förslaget.

Läs mer:

Beslut om övervakningslagen Chat control skjuts fram

Demonstration mot Chat control: ”Lagen måste stoppas”

Det kallas Slapp (strategic litigation against public participation), eller munkavleprocesser, när journalister och aktivister stäms på stora belopp för att sätta stopp för eller misstänkliggöra deras avslöjanden. Både den maltesiska journalisten Daphne Caruana Galizia och slovakiska journalisten Ján Kuciak jobbade med granskningar av korruption och organiserad brottslighet. Båda hade också ett flertal så kallade Slapp-stämningar emot sig när de mördades för sina avslöjanden.

Förfarandet har blivit allt vanligare enligt Coalition against Slapps in Europe (Case), ett nätverk av civilsamhällesorganisationer som ser stora hot mot demokrati och yttrandefrihet med metoden, och därför arbetar för att motverka konsekvenserna. 2022 nåddes enligt Case en kulmen i utvecklingen med 161 Slapp-stämningar.

I april samma år la EU-kommissionen fram ett förslag på hur missbruket av rättsprocesser kan hanteras, det så kallade antislapp-direktivet. Det kallas även Daphnelagen, då Caruana Galizia hade 48 stämningar mot sig när hon mördades. En av dem låg Maltas dåvarande premiärminister Joseph Muscat bakom. Och enligt tidningen Journalisten är flera av stämningarna är fortfarande aktiva, nu riktade mot dödsboet och Daphne Caruana Galizias barn. Men då det handlar om en maltesisk journalist som stämts i maltesisk domstol kommer den nya lagen sannolikt inte åt saken, eftersom den endast reglerar gränsöverskridande Slapp-stämningar.

Sveriges ordförandeskap för EU kritiserades våren 2023 för att ha vattnat ur lagförslaget. Det togs fram på uppmaning av EU-parlamentet, vars förhandlare under en nattmangling i slutet av förra veckan alltså blev överens med medlemsländernas förhandlare om hur en slutgiltig lag ska se ut.

Domstolar är ”ingen lekplats”

Enligt Timo Wölken, en tysk socialdemokrat som lett förhandlingarna från EU-parlamentets sida, stod de långt ifrån varandra från början, men lyckades nå en kompromiss till slut, rapporterar EU-portalen.

– Dessa stämningar är ett hot mot vår demokrati, sade Wölken vid en pressträff om uppgörelsen och betonade att medlemsländernas rättssystem inte ska ”användas som en lekplats för dem som försöker undvika offentlig granskning och ansvarsutkrävande”.

På andra sidan förhandlingsbordet, som representant för medlemsländerna, satt Félix Bolaños, justitieminister i Spanien.

– Våra demokratier är i fara när rika och mäktiga kan tysta kritiker i domstol bara för att de uttalar sig om frågor av allmänt intresse. Med denna nya lag försvarar EU journalister och människorättsförsvarare mot ogrundade och oegentliga domstolsförfaranden, sade han på pressträffen.

Möjliggör kompensation

Såväl journalister och medieorganisationer som aktivister, akademiker, konstnärer och forskare omfattas av uppgörelsen. I den finns regler om möjlig kompensation den som utsätts för en Slapp-stämning, i form av finansiellt, rättsligt och psykologiskt stöd.

Medlemsländerna får enligt uppgörelsen inte erkänna Slapp-domar från tredje land, så länge de inte skulle erkännas i medlemlandet i fråga. Europaportalen skriver att det är vanligt att stämningar mot journalister görs från länder där de har svagare skydd. Som exempel lyfts Monacoregistrerade affärsmannen Svante Kumlin, som stämde journalisterna Per Agerman och Annelie Östlund på finanstidningen Realtid sedan de granskat hans företag.

Med hjälp av den nya lagen ska den som utsätts för Slapp-metoden kunna be en domstol att avskriva uppenbart ogrundade stämningar. Och domstolen ska kunna ålägga den som ligger bakom att stå för samtliga rättegångskostnader, inklusive försvarets.

Daphne Caruana Galizia-stiftelsen välkomnar beskedet i ett inlägg på X, tackar initiativtagaren Vera Jourova, vice ordförande i EU-kommissionen, och skriver vidare att man tillsammans med Case-nätverket ser fram emot att analysera den slutliga direktivtexten.

Nu väntar det formella antagandet av lagen, som sedan ska införas i medlemsländerna inom två år.