Människan verkar inte vara ensam om att tala “bebisspråk” med sina spädbarn. En ny studie gjord på fladdermöss visar att även deras mödrar ändrar röst när de talar till sina nyfödda ungar, skriver Natursidan.
Att en del föräldrar pratar “bebisspråk” med sina spädbarn är inget nytt och forskning pekar på att det har en positiv effekt på barnens språkinlärningsförmåga. Barn vars föräldrar talar ”bebisspråk” till dem utvecklar bland annat ett större ordförråd och får lättare att lära sig förstå och prata.
Men människan verkar inte vara ensam om att ta till “bebisspråk”. En ny studie visar att även fladdermössmödrar ändrar rösten när de talar till sina nyfödda ungar, skriver Natursidan.
Studien, som är utförd av ett forskarteam från Smithsonian tropical research institute i Panama, The Museum of national history Berlin och Free university of Berlin, har undersökt fladdermusen Saccopteryx bilineata, som är vanlig i Syd- och Centralamerika, och som är känd för sina komplexa och varierade läten.
Under sina första tre månader i livet experimenterar fladdermusungarna med sina egna läten, ungefär som spädbarn gör när de upptäcker sina röster.
Integrerar med ungarnas "babblande"
Den nya studien visar att fladdermusmödrarna, likt sina mänskliga motsvarigheter, i sin kommunikation med de nyfödda ungarna, ändrar sina läten och integrerar med ungarnas “babblande”. Fladdermusmödrarnas respons till ungarna liknar inte de läten som används vuxna fladdermöss emellan.
Beteendet tolkas som att mödrarna kan uppmuntra sina ungars experimenterande med sina röster genom att använda ett ”bebisspråk”.
Lär ungarna att låta som "den egna gruppen"
Fladdermushannarna, som också studerades, visade sig framförallt kommunicera med ungarna genom läten som visar på den vokala signaturen i den egna sociala gruppen, vilket kan tolkas som en vägledning för ungarna att lära sig att låta som den grupp fladdermöss de tillhör, och inte som andra hannar.
Resultatet av den nya studien pekar på att den familjära relationen mellan fladdermöss kan vara mycket mer komplex än vad man tidigare trott och öppnar upp för vidare forskning om familjär kommunikation och dess effekt på språkinlärning.
