Radar · Inrikes

Trafikverket vill hellre lappa och laga än bygga nytt

Trafikverket tror att klimatmålen kan nås med satsningar på elektrifiering och biobränsle.

Trafikverket kommer att satsa på att renovera och vårda de vägar och järnvägar som redan finns, framför att bygga ny infrastruktur. Det berättar Trafikverket i en ny rapport på fredagen, vilken pekar på att klimatmålen kan nås genom elektrifiering och biobränsle.

Trafikverket har på regeringens uppdrag tagit fram ett inriktningsunderlag för den långsiktiga infrastrukturplaneringen. Där ser verket ett ökande underhållsbehov på väg och järnväg. Det tror också att en ökande befolkning och växande ekonomi kommer att driva på den framtida efterfrågan på person- och godstransporter.

Rapporten räknar med att befolkningen ökar med 16 procent från 2017 till 2040. Samtidigt förväntas den den reala inkomsten per capita öka med 41 procent. Tillsammans ger det en förväntad ökning av persontransportarbetet med 25–30 procent.

Gammalt vägnät

Landet vägar bryts ner i snabbare takt, vilket kommer att påverka funktionen på både det låg- och högtrafikerade vägnätet, enligt Trafikverkets analyser. Både väg- och järnvägsanläggningen är ålderstigna. 63 procent av det statliga vägnätet är byggt före år 1970, och det är dimensionerat för den trafik som var aktuell då. Sedan dess har både mindre och större underhållsinsatser genomförts på många håll, men det har inte varit tillräckligt.

Trots att flera stora infrastrukturinvesteringar kommer att färdigställas det kommande decenniet innebär de ett relativt litet tillskott jämfört med den infrastruktur som redan finns. Trafikverket betonar också vikten av att göra insatser tidigt för att förhindra att ännu större underhållsåtgärder blir nödvändiga längre fram.

− Därför är det mest effektivt att först vårda den infrastrukturanläggning vi redan har. Underhåll i god tid lönar sig i längden, säger Lena Erixon, Trafikverkets generaldirektör, i ett pressmeddelande.

Ett pågatåg passerar mellan Flackarp och Hjärup där arbetet med att bygga fyra spår pågår
Ett pågatåg passerar mellan Flackarp och Hjärup där arbetet med att bygga fyra spår pågår. Trafikverket tror att resandet kommer att öka och vill satsa på att reparera och underhålla väg och järnväg.  Foto: Johan Nilsson / TT

Hårda prioriteringar

Hon betonar att det kommer att krävas hårda prioriteringar i fördelningen av ekonomiska ramar eftersom behoven är stora. Som det ser ut i dag räcker inte pengarna till för att göra planerade investeringar i infrastruktur eller för se till att upprätthålla vägarnas och järnvägens funktion.

Trafikverket vill se att de nya stambanornas finansiering inte ligger i samma pott som för reparation och underhåll.

− En finansiering av nya stambanor utanför nationell plan skulle möjliggöra en effektivare utbyggnad, samtidigt som det frigör utrymme för angelägna åtgärder, säger Lena Erixon.

Klimatmål

En viktig del av inriktningsunderlaget har varit att transportsektorns klimatmål ska nås. Trafikverkets analyser visar att målen kan nås på ett kostnadseffektivt sätt med en omfattande elektrifiering, biodrivmedelsanvändning, i kombination högre bränslepriser som kan dämpa den ökande vägtrafiken.

Trafikverket tror att en omfattande en utbyggnad av laddinfrastruktur är nödvändig så snart som möjligt, men eftersom det kommer att ta tid så krävs ökad användning av biodrivmedel.

”Trafikverket rekommenderar därför regeringen att säkerställa en strategi för produktion och användning av biodrivmedel”, skriver rapportförfattarna.

Fakta inriktningsunderlag

Den 25 juni 2020 gav regeringen Trafikverket i uppdrag att ta fram ett inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för två alternativa planperioder, 2022–2033 och 2022–2037.
Trafikverket ska analysera och redovisa ett förslag till fördelning av den ekonomiska planeringsramen för en tolv- respektive sextonårig planperiod, båda med start 2022. Förslagen till fördelning ska uppgå till 622,5 miljarder kronor för 12 år och 830 miljarder kronor för 16 år, och de ska redovisa hur inriktningarna förändras om ramarna ökas respektive minskas med 20 procent.
Inriktningsunderlaget lämnas nu till och olika remissinstanser. Remissvaren ska lämnas till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) senast den 29 januari 2021.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV