Regeringen vill nå transportsektorns klimatmål genom en kraftsatsning på biobränslen och ökad elektrifiering. Men det tar tid att bygga upp den inhemska industrin av biodrivmedel, vilket gör strategin sårbar.
Regeringen väljer också att pausa det årliga skattetillägget på två procent (BNP-indexeringen), som expertmyndigheter anser är en förutsättning för att nå Transportmålet, om 70 procents mindre utsläpp från Sveriges transporter till 2030, jämfört med 1990 års nivåer. Här svarar Finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund (MP).
Ni motiverar den föreslagna pausen av BNP-indexeringen på bränslen med att möta de ökade drivmedelspriserna. Samtidigt ingår en BNP-indexering och höjda priser på grund av mer kostsamma biodrivmedel i de prognoser som bland annat Trafikverket gjort för att vi ska kunna nå 2030-målet. Hur tänker ni då att det ska kunna nås?
– Det var inte Miljöpartiet som drev på för att pausa indexeringen, vi tycker att det varit ett effektivt styrmedel bland andra. Som vanligt i politiken måste man hitta en kompromiss för att nå så långt som möjligt och tittar man på utsläppsprognoser kommer reduktionsplikt minska utsläppen betydligt mer än indexeringen. Fram till 2030 handlar det om sju miljoner ton och därmed ett helt avgörande instrument för att nå målet om att minska utsläppen från transportsektorn med 2030.
Läs mer: Utebliven bränsleskatt kan sänka klimatmål
– Trafikverkets prognos bygger på befintliga styrmedel. Vi är stolta över det vi åstadkommit så här långt, men varje år vi sitter i regering kommer vi vilja tillföra ytterligare styrmedel. Då kommer vi behöva titta på beskattningen och prisbilden för de fossila bränslena, det är ett viktigt styrmedel. Vi jobbar också med att uppmuntra de mest hållbara transportslagen, bland annat genom att avsätta pengar i budgeten för cykelsatsningar och kollektivtrafiksatsningar.
Även dagens nivåer kommer kräva import, enligt Pål Börjesson, professor i miljö- och energisystem, samtidigt som behovet väntas öka i Europa och globalt. Är det då ansvarsfullt att öka behovet av biobränslen i Sverige?
– Jag är inte alls säker på att han får rätt. Det vi hör från många investerare är att med långsiktighet och tydlighet om vad som kommer gälla framåt, så finns ett stort intresse av att investera i produktion av biodrivmedel i Sverige. För någon vecka sedan sattes en biometanolfabrik igång i Mönsterås. Och när Preem stoppade investeringen i tjockoljeraffinaderiet sa de att de istället vill raffinera biodrivmedel. Min bedömning är att importbehovet kommer att minska, just för att vi visar på att efterfrågan finns och vi möjliggör investeringar genom direkta investeringsstöd och gröna kreditgarantier som riktar sig syftar till att stötta ny industrialisering med hållbarhet som förtecken.
Läs alla artiklar i serien:
Utebliven bränsleskatt kan sänka klimatmål
