Intresset för esoteriska strömningar har vuxit, visar forskning, och den samtida ockultisten strävar efter att tillämpa sina andliga praktiker i vardagen.
Lagom till Halloween och Alla helgons dag rapporterar forskning.se om ett ökat intresse för andliga strömningar och det ockulta. De senaste åren har konsthistorien omvärderats, med den spiritistiskt inspirerade Hilma af Klint som främsta exempel, och ockulta sällskap vinner nya medlemmar.
De bägge nämnda högtiderna infaller i år på samma dag, den 31 oktober, men ska inte sammanblandas, även om deras ursprung har gemensamma faktorer som kan spåras till keltiska skörderitualer. Kelterna trodde att de dödas själar återvände under oktobermånadens sista natt, och behövde vägledas med ljus och eldar. Att uppmärksamma helgon och martyrer på särskilda dagar uppstod tidigt inom kristendomen och Alla helgons dag inföll under flera århundraden den 1 november tills det ändrades på 1950-talet till att infalla lördagen mellan den 31 oktober och 6 november.
Mer lek än allvar
Halloween fick framför allt fäste i USA, som bekant, och sedan ungefär 20 år tillbaka har högtiden mutat in mark även i Sverige, vilket orsakat en del förargelse bland somliga kristna som anser att den inkräktar på allhelgonahelgen med sitt häxeri. Att halloweens ökade popularitet i Sverige skulle gå hand i hand med ett nyvaknat intresse för mer okonventionellt andligt sökande är kanske för mycket sagt – mer troligt är att kommersiella intressen har eldat på folks benägenhet att spöka ut sig. Det esoteriska har hur som helst blivit allmängods , om man ska tro religionshistorikern Per Faxneld:
– Man kan säga att esoterismen nu blivit folklig. På 2010-talet börjar esoterism att bli en trend också hos unga människor. Ett intresse för tarotkort, astrologi och häxeri blir mainstream, kanske delvis som en produkt av att detta är ”generation Harry Potter” som nu blivit vuxna, och haft sådana teman med sig sedan barndomen. I detta finns ett stort mått av lekfullhet, men det är å andra sidan historiskt så att religion och andlighet generellt inte alltid handlat så mycket om existentiellt allvar som man kanske gärna föreställer sig, säger Per Faxneld till forskning.se
Avmystifierad trend
Kanske inkorporeras det ockulta också som nästa (över)naturliga steg i självhjälpskulturen. Olivia Cejvan som är doktorand i religionshistoria vid Lunds universitet studerar pedagogiken i två svenska ockulta sällskap, och bortom den mystiska framtoningen uppenbarade sig ett mer pragmatiskt lager.
– Det handlar om vad den ockulta praktiken ger i vardagslivet, i form av ett ökat mentalt fokus och större kreativitet. Det är effekter jag själv märkt av träningen jag genomgår i mitt fältarbete, säger hon till forskning.se.
Hon upplevde att ockultismen framstod som mindre mystisk och gåtfull ju mer hon studerade den, istället visade den prov på systematik och sammanhang. Per Faxneld konstaterar att esoterimens status går i vågor; vid förra sekelskiftet frodades spiritism och teosofi, och 1980-talet dominerades av new age. Om det tidiga 2000-talets våg avtar eller införlivar sig i vardagen återstår att se. Kanske är det generation Harry Potter som avgör den saken.
