50 miljoner bin döda i Kroatien. Det är en av de senaste av många nyheter om hur bin dör av olika orsaker. Nyligen kom också en forskningsstudie som visar hur två godkända bekämpningsmedel förkortar honungsbins livslängd. Syre pratade med ett par experter för att få bättre koll på vilka de värsta hoten mot bina är.
– Min spontana reaktion av det som hände i Kroatien, utan att veta det specifika, är att det är någon som inte har följt bestämmelserna, säger Björn Dahlbäck, ordförande i Sveriges biodlares riksförbund.
Förgiftning är en trolig men ännu inte bekräftad orsak till att 50 miljoner bin hittades döda i norra Kroatien. Men ändå är just honungsbin som art inte hotad, menar Björn Dahlbäck. Man måste skilja på två olika grupper: tambin och vilda pollinatörer.
– Tambina – alltså honungsbina – är inte hotade, även om de kan ta mycket stryk. Det kan vara av bekämpningsmedel som glyfosat eller neonikotinoider, men det stora hotet för dem är Varroakvalstret. Det sätter sig fast och suger ur kroppsfettet ur bina. Det kan göra att de får sår som sprider sjukdomar. Det finns 20-tal virussjukdomar som kan komma till följd av dessa angrepp. Och det räcker att ett bi blir skadat, det kan göra att 50-100 bin får virussjukdomen, säger han.
Anledningen till att tambin ändå inte är direkt hotade som art handlar om ekonomi.
– Även om det dör väldigt många, så länge det finns ekonomi i det hela så kan man ta ett samhälle och göra tre nya av det, säger Björn Dahlbäck.
Ola Jennersten, expert på biologisk mångfald på WWF, berättar att också det sätt som honungsbina är organiserade på gör skillnad.
– En svensk studie som gjordes för något år sedan visade hur 80 procent av humlorna drabbades av neonikotinoider. Och hos humlorna är det humledrottningen som övervintrar och som bygger upp samhället nästa år. Hon är ute och samlar pollen att ge larverna. Om drottningen dör försvinner hela hennes produktion av pollinerande humlor. När det gäller honungsbina så är det istället arbetsbina som är ute och arbetar för drottningen som sitter skyddad längst in i kupan. I en kupa kan det finnas 50 000 bin, så även om det dör 10 000 bin så kanske vi inte märker av det, säger han.
Situationen för de vilda pollinatörerna är en helt annan. För dem är utmaningen, förutom bekämpningsmedel, att hitta bostäder och mat.
– Problemet är de ”gröna öknarna”. I jordbruket finns ju inga blommor, eller så finns det bara ett litet tag, till exempel på ett rapsfält. Men sen finns det ingenting. Så vi välkomnar satsningar på gröna korridorer, säger Björn Dahlbäck.
Så sent som i april meddelade Naturvårdsverket att man satsar 11 miljoner på olika åtgärder för att rädda vilda pollinatörer. Ett viktigt mål är att knyta ihop områden med blomrikedom och andra förutsättningar så som sand för boplatser och skapa sammanhängande korridorer där de hotade arterna lätt kan hitta föda.
– Sen tycker jag överlag, utan att vara expert, att man ska släppa ut så lite bekämpningsmedel som möjligt. En av våra medlemmar uttryckte det så här: om våra bin hade släppt ut ett ämne som dödar en massa kossor, grisar eller höns så hade de blivit förbjudna. Men på samma sätt är det inte när någon dödar våra husdjur.
Nyligen publicerades en studie i den vetenskapliga tidskriften Plos One om två tillåtna växtskyddsmedel som minskade honungsbins livslängd. Forskarna vid Oregon State university undersökte produkterna Transform och Sivanto, som innehåller de aktiva ingredienserna sulfoxaflor respektive flupyradifurone, ämnen som även är godkända i EU.
Studien visade att produkten Transform var betydligt giftigare och att en majoritet av de bin som direktexponerats för ämnet dog inom sex timmar. Men även Sivanto hade negativ långtidseffekt på bina, med en tydlig ökning av oxidativ stress, apoptos (programmerad celldöd) och beteendeförändringar vid kontrollen som gjordes tio dagar efter exponeringen. Därför anser forskarna att bina riskerar att få en förkortad livslängd.
”Den genomsnittliga livslängden för ett arbetarbi är fem till sex veckor på våren och sommaren, så om du minskar dess livslängd med fem till tio dagar är det ett enormt problem” säger medförfattaren Ramesh Sagili till Science Daily.
De båda ämnena finns på EU:s lista över godkända växtskyddsmedel. I svenska Kemikalieinspektionens register finns två godkända produkter med flupyradifurone: Provanto Spray och Provanto insektspinne. Båda för privat inomhusbruk. Däremot finns inga produkter med det giftigare ämnet sulfoxaflor.
Ola Jennersten på WWF menar att kemiska produkter är ett av de två stora problemen för de vilda pollinatörerna.
– Om ett ämne förkortar ett bis eller en humlas livslängd med tio dagar så är det en stor del av deras liv. Det har en väldigt negativ effekt, säger han.
Den andra stora faran är de ”gröna öknarna”.
– Vår omdaning av naturen till åkrar, städer, vägar och liknande gör att det blir svårt att hitta både näring och bostäder. De bin som finns kvar får jobba hårdare. Sen är kemin ett stort problem, också i våra trädgårdar. Visserligen är den totala användningen större i jordbruket än av privatpersoner, men det är samtidigt så att som privatperson kan du spraya vilt utan att ha gått någon kurs, säger han.
Samtidigt är han glad, eftersom intresset för bin och deras överlevnad aldrig varit större, även på regeringsnivå i många länder.
– Jag brukar säga att jag disputerade på pollination på 80-talet, och sedan tog det 30 år innan jag hörde ordet pollination igen.
Åtgärderna kan ske på många plan, menar han.
– Enskilda personer kan göra som jag: plantera insektssnälla växter i sin trädgård och låta bli att klippa allt gräs. Låt en del bli äng och gör ett bihotell, det är jättetacksamt! I ett söderläge kan man också lägga en hög med sandlådesand som bina kan krypa in och bygga bon i.
Han förklarar att kommuner kan göra samma sak, fast i större omfattning, och att lantbruket kan se till att vara försiktiga med bekämpningsmedel eller bli ekologiska, satsa på naturbete och etablera blommande åkerkanter.
– Fördelen med den ekologiska odlingen är att man inte använder gifter, men jag vet att det inte är lätt att vara bonde, det kan jag ju se i mitt eget lilla trädgårdsland…
Björn Dahlbäck tycker att svenska bönder överlag är bra på att följa de regler som finns kring ogräsbekämpning.
– När man ser nyhetsflödet kring detta så får jag i alla fall en känsla av att det är mer si och så med detta på andra ställen, säger han.
Hans bästa tips för de med en trädgård (eller balkong) är att låta den vara lite vild.
– Strunta i de förädlade rosorna. Satsa på frukt och bär till exempel! Björnbär, äpplen, hallon, jordgubbar, vinbär… Det gillar bina!
