18 procent av Sveriges kvinnliga hyresgäster har varit rädd för en granne, visar en undersökning från tidningen Hem & hyra.
Bland män är siffran 11 procent. Undersökningen besvarades av 1000 hyresgäster, och visade även att rädslan skiljer sig åt mellan olika åldersgrupper. De äldsta och yngsta hyresgästerna är minst rädda. I grupperna under 29 år och över 70 år uppger 7 procent att de har varit rädda för en granne, medan siffran för personer mellan 45 och 54 år är 22 procent.
Storstadsbor är räddare än landsbygdsbor, visar undersökningen också.
– Rädsla är en mycket individuell känsla, och vad som gör att vi blir rädda för en granne kan bero på oerhört många olika faktorer. Det kan vara allt från tidigare erfarenheter till sinnestillståndet du befinner dig i och allt däremellan. Och såklart också att grannen faktiskt utgör ett hot, säger Eleonore Lind, samtalsterapeut anlitad som medlare mellan grannar till Hem & hyra.
Ofta är vi rädda för det annorlunda, fram tills vi lärt känna det, enligt Eleonore Lind. Och själva rädslan blir ofta ett hinder för att åtgärda problemet, fortsätter hon.
– Jag är säker på att de flesta skulle känna sig mindre rädda om de fick hjälp att samtala med sina grannar. Många lämnar rädslan obearbetad. Fokusera i första hand på lösningar i stället för att skrämma upp dig.
Samverkan mellan grannar kan även leda till färre brott. Brottsförebyggande rådets statistik visar att brottsligheten gått ner mellan 16 och 26 procent i områden med grannsamverkan.
Fakta: Vem kontaktar du?
Värden:
• När grannen bryter mot hyresavtalet.
Störningsjouren:
• Under pågående störning.
• När du behöver hjälp att medla.
• När du upplever otrygghet i hemmet.
Polisen:
• Vid hot om eller under pågående våld.
Sociala myndigheter:
• När du misstänker att barn far illa.
• Om grannen har psykiska eller sociala problem och behöver hjälp.
Källa: Hem & hyra
