Radar · Miljö

Rovdjur största förlorarna när livsmiljöer försvinner

När livsmiljöer försvinner är det rovdjuren högst upp i näringskedjan som dör först.

Ny forskning slår fast att rovdjur högst upp i näringskedjan dör först när lämpliga livsmiljöer försvinner. Forskningen har genomförts med hjälp av datasimulering som ställt olika scenarion mot varandra. Något som har överraskat, menar forskarna.

Det är forskare på Linköpings universitet som genom datasimulering har kunnat påvisa vad som händer i ekosystem när olika arters livsmiljöer, habitat även kallat, försvinner.

I datasimuleringen har man skapat olika ekologiska nätverk som beskriver hur olika arter i ett ekosystem interagerar med varandra. Arterna är kopplade till varandra genom så kallade födointeraktioner, det vill säga vem som äter vem.

– Genom att titta på vilka djur och växter som olika djur äter, ser vi att det är mycket viktigt att ta hänsyn till interaktionen mellan många arter i ekosystemet. Det andra vi ser är att det har stor betydelse för djurlivet i vilken ordning habitat försvinner, säger Anna Eklöf, universitetslektor vid institutionen för fysik, kemi och biologi vid Linköpings universitet, i en artikel som universitetet publicerat på sajten forskning.se.

I sin studie har forskarna rangordnat ekosystem efter hur viktiga de är för olika arter i näringskedjan. Detta för att utforska hur ekosystem påverkas när livsmiljöer försvinner.

I simuleringen har man tagit bort livsmiljöer för att se vad det får för konsekvenser. Detta har gjorts på olika sätt. I ett scenario har man tagit bort de minst viktiga livsmiljöerna först och i ett annat scenario har man tagit bort de mest viktiga först.

Man har även undersökt vad som händer när slumpen avgör vilken livsmiljö som tas bort först. Det är att jämföra med verklighetsnära scenarion då människan bygger vägar eller byggnader, utan att undersöka eller ta hänsyn till de livsmiljöer som finns i det berörda området.

Resultaten har överraskat, menar forskarna.

– I vår modell är det djuren högt upp i näringskedjan som dör ut först när habitat försvinner. Det som överraskade oss var att det gjorde i princip lika stor skada på ekosystemet att ta bort livsmiljöer i slumpmässig ordning, som att ta bort de mest värdefulla habitaten först, säger György Barabás, biträdande universitetslektor vid Linköpings universitet, och medförfattare till studien.

Forskarna hoppas och tror att den nya kunskapen nu ska kunna bidra till att stärka insatser för att bevara biologisk mångfald, bland när man ska klassificera hur betydelsefulla olika livsmiljöer är.

Tommy Johansson

Människan den största boven

Ett djurs möjligheter att överleva i en viss livsmiljö är helt beroende av tillgången till rätt bytesdjur eller växter i området.
Djurs livsmiljöer är inte sällan splittrade, på grund av bilvägar till exempel, vilket hindrar djur och växter från att röra på sig.
En stor negativ påverkan på den biologiska mångfalden är de förändringar i skog och mark som människan gör sig skyldig till. När vi omvandlar eller tar bort naturområden, för att producera mat eller anlägga ny bebyggelse, görs områden obeboeliga för olika arter.
Utöver detta medför även klimatförändringarna en stor negativ påverkan på den biologiska mångfalden.
Källa: Linköpings universitet