Det marina livet i Antarktis ska skyddas. Men trots en tydlig majoritet så blev det inget nytt havsreservat när länder som ska förvalta området möttes. Det finns två länder som tydligt blockerar dessa förslag och det är Ryssland och Kina, skriver Pia Norling, Sveriges representant i förhandlingarna till Syre.
Södra oceanen hör till ett av planetens mest ogästvänliga hav – för människan. Men det är hem till knölvalar, pingviner, späckhuggare, otaliga sjöfåglar och enorma mängder av kräftdjuret krill. Av ovärderlig vikt för den globala biologiska mångfalden. Men också klimatet. Ett område på 20 330 000 kvadratkilometer, som skyddas av konventionen Commission for the Conservation of Antarctic Marine Living Resources, CCAMLR.
Satt att förvalta det är 24 länder och EU, däribland Sverige. Men på senare år har arbetet gått allt trögare. Det vittnade Thomas Dahlgren, Sveriges representant i konventionens vetenskapskomitté, i Syre, i förra veckan.
– Redan i vetenskapskommittén har arbetet varit tungrott. Alla förslag till skyddade områden blockeras. Vi har fått igenom några förvaltningsbeslut av några av fiskena, men annars är det inte några dramatiska förändringar, sa han då.
"Blev ingen diskussion"
Samtidigt pågick då det årliga mötet inom konventionen, det här året via videolänkar på grund av den rådande pandemin. Tre nya havsreservat fanns som förslag från vetenskapskommittén. Men det blev ingen diskussion om de i år, än mindre något beslut.
– Det krävs politisk vilja för att dessa förslag skall gå igenom. På årets möte blev det ingen diskussion om de tre förslagen, på grund av att dessa svåra frågor inte lämpar sig för diskussion på ett förkortat virtuellt möte och att motståndarna av förslagen meddelade att de stod fast vid sin position, skriver Pia Norling, Sveriges representant i förhandlingarna, i ett mejl till Syre.
Besluten i konventionen måste tas enhälligt, så trots att en klar majoritet av länderna i förordningen stöttar förslagen till nya havsreservat, förhindras de av att Kina och Ryssland inte velat ge grönt ljus.
På spel är själva grunden för ekosystemet i Antarktis, krill – ett litet kräftdjur som äts med stor aptit av bland annat pingviner och valar. Men en växande del av den internationella fiskeflottan har också fått upp ögonen för den lättfångade och stora biomassan, som kan användas som både Omega-3 tillskott och som djurfoder. Om fisket sker vid fel plats och vid fel tidpunkt, kan det få fatala följder för arter längre upp i näringskedjan.
Sverige ny ordförande
Marina havsreservat är en viktig del i att förhindra överfiske, hävdade flera forskare i en artikeln i Nature nyligen och uppmanade CCAMLAR att besluta om fler havsreservat. Men också medlemsländerna har tagit beslut om att inrätta ett nätverk av havsreservat. Men endast två har blivit verklighet.
Ytterligare tre har gått igenom den vetenskapskomitté som bereder förslag till fördragets kommission. Men besluten har år på år skjutits på framtiden, efter att främst Kina och Ryssland haft synpunkter på förslagen.
Nu sitter Sverige på en nyckelroll för att tina upp relationerna mellan länderna. Vid årets möte utsågs Havs- och vattenmyndighetens generaldirektör Jakob Granit, som ordförande för konventionen fram till och med 2022.
– Som ordförande är min uppgift att inte ta ställning, utan skapa förtroende och hitta lösningar tillsammans med alla medlemsländerna. Men konventionens mål är ett bevarande av det antarktiska marina ekosystemet, finns det spänningar är det min uppgift att hitta vägar framåt. Det viktiga är att huvudmålet nås, säger han till Syre.
