Från öppna hjärtan till kulsprutor

”Kan ingen ställa sig på bron med en kulspruta?” Orden var Gunilla Schmidts, en lokal SD-politiker i september 2015. Syftet var att på Öresundsbron få stopp på dem som då flydde krig, bomber, terror och död. Ett par veckor senare tvingades hon lämna SD, uttalandet var för grovt till och med för dem.

Ett år innan hade moderatledaren Reinfeldt hållit sitt kanske bästa och mest omtalade tal, det om att öppna sina hjärtan. Partiet visade samtidigt en valfilm, som en del av kampanjen Alla behövs, om en thaikiosk. I filmen berättade Reinfeldts hur en kvinna och hennes son startat den. ”Innan kiosken kom hit fanns inget här, bara en plätt gräs, inga bänkar, inga människor och definitivt ingen varm pai thai (…) Det är här välfärd skapas. För varje arbetad timme, varje nudel och varje sötsur sås, som placeras i en take away-påse, tickar resurser in till allt som är vårt.”

Ytterligare ett år tidigare hade Reinfeldt dömt ut den egna migrationsministern Tobias Billström utspel om att ”volymen av invandrare” bör minskas. ”Det kan inte vara utgångspunkten. Invandring berikar Sverige. Det är ett väldigt viktigt värde att människor kan komma till Sverige, och det har betytt mycket för Sveriges utveckling” sa Reinfeldt till SR.

Det var då, i dag är det helt andra ideal som gäller i Moderaterna, politiken och samhället i stort.  Drygt fyra år efter Schmidts kulspruta har krisen i Syrien förvärras återigen och Turkiet vägrar fortsätta vara EU:s gränsvakt. Istället skjuter grekiska gränsvakter på dem som försöker ta sig in i EU, barn drunknar i båtar som kollapsar mellan Turkiet och Grekland och andra barns lungor fylls med tårgas från gränsvakterna.

I Sverige är det inte längre bara en galen lokalpolitiker i SD som vill meja ner flyktingar som kommer över gränsen. Moderaterna har för länge sedan gjort upp med och slängt ut Reinfeldts idéer och stängt alla sina hjärtan.

På Öresundsbron står nu inte någon anonym SD:are med en kulspruta, inte i Billströms värld i alla fall. Billström, nu gruppledare för Moderaterna, står istället själv där och han behöver ingen kulspruta. På den fascistinspirerade bild han stolt delade på Twitter är han nämligen en jätte. Stående på gränskontrollerna och med fötter stora som bilarna räcker det att han han flyttar lite på någon av dom för att meja ner dom som flyr. Texten till bilden lyder: ”Regeringen bör nu omedelbart aktivera gränskontrollmekanismer och kalla in extra personal. Snabbt och omgående. Utan dröjsmål.”

Denna gång blir Billström inte tillrättavisad av sin partiledare, tvärtom, han vill uppenbarligen inte vara sämre och är snabbt redo att backa upp Billström. Stående i jägarkläder proklamerar han med bestämd min och armarna i kors: ”Stärk gränsen!” i den reklamen som Moderaterna lade ut. I jägarkläder!

Geväret syns visserligen inte, men ingen som ser bilden kan missa vad det handlar om. Han och Billström är beredda att med alla medel se till att ingen jävel kommer över bron. Där står vi i dag, 2020 i Sverige, drygt fem år efter ”öppna era hjärtan”.

Samtidigt är drygt 70 miljoner människor på flykt, den högsta siffran sedan andra världskriget. FN:s flyktingorgan UNHCR räknar med att omkring 44 000 människor om dagen tvingas lämna sina hem. Av dem står åtminstone 700 000, kanske en miljon, i kö i Idlib  för att komma förbi de stängda gränserna till  Turkiet och 3,5 miljoner beräknas redan finnas där. En gigantisk siffra för Turkiet, men ingenting som borde vara ett problem för EU att hjälpa.

Men istället för att hjälpa skjuter de i Grekland ihjäl dem som försöker komma in, och i Sverige fantiserar Billström och Kristersson om att få vara lika tuffa gränsvakter som de i Grekland. Det är så patetiskt och så ynkligt att en helst bara skulle vilja skratta åt det. Men skrattet fastnar i halsen, för framför allt är det en dödlig tragedi för dem som flyr och samtidigt en extremt skrämmande bild av vart svensk politik har tagit vägen.