Den nya strategin för livsmedelssystemet som presenterades i maj är en del i EU:s nya gröna giv och satsar på ett helhetsgrepp på hela kedjan från ”gården till gaffeln”. Några av målen är att fram till år 2030 minska antibiotikaanvändningen med 50 procent, minska användandet av gödsel med 20 procent, öka andelen ekologisk odling från dagens 8 procent till 25 procent och att minska andelen kemiska bekämpningsmedel.

Men kritik har kommit från olika håll. Som Syre skrivit om tidigare så har flera av EU:s jordbruks- och miljöministrar ifrågasatt hur de rent konkret ska kunna genomföra strategin utan ett tillskott av extra pengar.

Från annat håll kommer kritik mot alltför försiktiga formuleringar kring köttindustrin, som bland annat ger upphov till stora koldioxidutsläpp varje år.  I ett tidigare utkast till strategin stod det att man ska ”sluta stimulera produktion eller konsumtion av kött”, men det kom inte med i slutversionen, skriver tidningen Euraktiv. Kvar finns istället en mening om att man ska ”bidra till att minska miljöpåverkan och klimatpåverkan av djurproduktion”. Man skriver också att man ska uppmuntra konsumenterna att ”äta mindre rött och processat kött”.

Organisationen Djurens rätt är försiktigt positiva till strategin, som också innebär att man ska stärka djurskyddet i djurindustrin. Men just de svaga formuleringarna är de kritiska till, säger de till onlinetidningen Mat och Klimat.

– Det medför en risk att EU kommer fortsätta stötta marknadsföring av kött, så som kampanjen ”Gilla gris” i fjol. Strategin hade varit mycket starkare i sin ambition att främja hållbart jordbruk om den förra skrivelsen hade fått stå kvar. Minskat köttätande är framförallt viktigt för djurvälfärden inom EU, men också för att minska risker för kommande pandemier direkt eller indirekt orsakade av människors köttätande, säger Anna Harenius, etolog på Djurens Rätt till tidningen.

Men strategin innehåller också en satsning på alternativa proteiner såsom ”växtbaserade, mikrobiella, marina och insektsbaserade proteiner och köttsubstitut”. 10 miljarder euro föreslås satsas på forskning och stöd till detta.

Lantbrukarnas riksförbund har välkomnat Jord till bord-strategin, men menar att metoderna inte är särskilt lyckade.

– De föreslår vägar framåt där vi i Sverige redan trampat och lärt oss att de inte är framkomliga, säger Jens Berggren, hållbarhetsexpert på LRF till TT.

Han menar att det finns en risk för att missa balansen mellan social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet.

– I Sverige har man drivit den miljömässiga hållbarheten väldigt långt, med goda skäl, men man har inte sett till att den sociala och ekonomiska hållbarheten följer efter. Det gör att man i många fall konkurrerar ut väldigt miljömässigt bra produktion med sämre men billigare produktion från andra ställen, säger Jens Berggren till TT.