Radar · Politik

EU-länder ifrågasätter nya miljöstrategin Jord till bord

20 procent av europeisk jordbruksmark ska vara ekologisk senast 2030 och näringsförluster för jordbrukare ska minska med minst 50 procent, enligt EU-strategin Jord till bord.

EU-kommissionens strategi ”Jord till bord” sätter miljömål som får en stor andel jordbruks- och miljöministrar i unionen att protestera. En knäckfråga är pengar och hur de konkret ska kunna få till det hela i respektive land. I måndags hade ministrarna webbmöte.

I slutet av förra året, 11 december, presenterade Europeiska kommissionen ett antal punkter för hur Europa ska kunna bli ”världens första klimatneutrala kontinent.”

Den här strategin kallas för den gröna given eller The Green new deal. ”Vi kommer att lyckas genom att omvandla miljöutmaningarna till möjligheter inom alla politikområden och se till att omställningen blir rättvis för alla”, heter det på EU-kommissionens hemsida.

Övergripande mål är till exempel stopp för nettoutsläpp av växthusgaser senast år 2050. Matproduktion står för en tredjedel av klimatutsläppen och i den gröna given ingår livsmedelsstrategin Jord till bord, som presenterades tidigare i år.

Hur ska då den här omställningen finansieras? Det finns en corona-uppdaterad långtidsbudget från EU för jordbrukspolitiken på 24 miljarder euro, det vill säga runt 250 miljarder svenska kronor.

"Jordbruket behöver mer stöd"

I måndags hade EU:s jordbruksministrar ett webbmöte med varandra och EU-kommissionen.

– Jordbruket behöver betydligt mer stöd för att möta nya klimat- och miljökrav och säkra livsmedelstryggheten, sa Rumäniens jordbruksminister Adrian Oros vid mötet, enligt Lantbrukets affärstidning.

Han var inte ensam om den inställningen bland sina ministerkollegor runtom i EU. Ungefär hälften ansåg att det behövdes mer pengar för miljökraven på lantbruk i respektive land.

En annan het fråga var hur de olika länderna ska kunna klara av att nå målen. Hänsyn ska tas till varje lands förutsättningar, heter det från EU-kommissionen. Men en stor del av ministrarna på mötet ville ha en mer konkret färdplan än hittills, anpassad efter just deras lands villkor och belägenhet.

Men det var något Sveriges landsbygdsminister, Jennie Nilsson, inte såg som nödvändigt för Sveriges del, med motiveringen att våra aktiva jordbruk redan ökar den biologiska mångfalden.

Balansgång

Syftet med Jord till bord är att skapa ett hållbart europeiskt livsmedelssystem som sedan är tänkt att kunna fungera som en global standard. Enligt EU-kommissionen är den här strategin avgörande för att uppnå de europeiska klimat- och miljömålen men den ska också förbättra jordbrukares inkomster och göra EU mer konkurrenskraftigt.

En balansgång, med andra ord, mellan hållbarhet, konkurrenskraft och arbetstillfällen till EU:s medborgare.

Jord till bord är den första gemensamma europeiska miljö- och livsmedelsstrategin. Och under 2023 kommer ett lagförslag från kommissionen med till exempel gemensamma definitioner och principer för ett hållbart livsmedelssystem i de olika EU-länderna.

Strategi för biologisk mångfald

Vad innebär Jord till bord? 20 procent av europeisk jordbruksmark ska vara ekologisk senast 2030. Samtidigt ska näringsförluster för jordbrukare minska med minst 50 procent.

Här finns också mål om att användningen av kemiska bekämpningsmedel ska minska med 50 procent till 2030 och bruket av gödselmedel ska ha gått ned med 20 procent.

Strategin ska leda till sådant som en hållbar livsmedelsproduktion, tryggad försörjning av livsmedel och stimulera en hållbar livsmedelskedja – från producent till konsument.

Det finns också en strategi för biologisk mångfald som till exempel anger att  10 procent av jordbruksmarken ska användas till att  gynna djur och natur.

Kommande möten med EU-kommissionen kanske kan skingra en del av frågetecknen kring hur respektive land kan skapa sin egen färdplan för att nå målen i strategin Jord till bord.