Funktionsrätt Sverige: ”Arbetet med att uppnå rättigheter går inte framåt”

I dag är FN:s Internationella funktionshinderdag, som sedan 1992 infaller den 3 december med syfte att öka medvetenheten om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. ”Den 3 december har länge varit en viktig dag för funktionsrättsrörelsen”, säger Elisabeth Wallenius, Funktionsrätt Sverige.

Den 3 december förra året kom Funktionsrätt Sverige med rapporten Respekt för rättigheter, om hur Sverige lever upp till konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

– I rapporten kunde vi konstatera att utvecklingen har gått bakåt på flera områden och i år fortsätter vi med att uppmärksamma det viktiga arbetet som vi startat. Funktionsrätt är en rättighet som utgår från en FN-konvention, som vi menar att Sverige inte lever upp till, säger Elisabeth Wallenius, ordförande för Funktionsrätt Sverige.

Ingen rekommendation är åtgärdad

Funktionsrätt Sverige är en paraplyorganisation med 46 medlemsorganisationer för människor med funktionsnedsättning och deras anhöriga.

År 2008 antog riksdagen konventionen. I rapporten gås bland annat igenom de rekommendationer som Sverige fick från FN:s övervakningskommitté för konventionen 2014 och konstateras att ”ingen rekommendation ännu kan anses åtgärdad eftersom de flesta inte hanterats alls, ingen har genomförts fullt ut eller lett till mätbar effekt. Lagstiftningen har till exempel delvis skärpts för bristande tillgänglighet som diskriminering, men luckor finns kvar och det förebyggande arbetet som konventionen kräver har stått stilla”.

– Sverige har gett uttryck för en hög ambitionsnivå men vår uppfattning är att arbetet med att uppnå rättigheterna inte går framåt, säger Elisabeth Wallenius.

”Pandemin blottat allvarliga brister”

Att personlig assistans framställs som ett ”kostnadsproblem för att legitimera nedskärningar” är ett exempel på att rättighetsperspektiv saknas hos regering, domstolar och förvaltning, enligt rapporten.

I dag arrangerar Funktionsrätt Sverige ett seminarium med en uppföljning av vad som hänt och ställer bland annat frågan: ”Har respekten för mänskliga rättigheter ökat under 2020?”.

– Nej, snarare har respekten för rättigheter försämrats under året. Pandemin har blottat och fördjupat redan allvarliga brister. Jag uppfattar att det finns en allmän uppfattning om att de individuella behoven styr och att människor i Sverige får det som de behöver. Så är det inte alls. I dag utförsäkras exempelvis allt fler på grund av att tillämpningen av regelverket stramats till. Vår erfarenhet är att inkomstskillnaderna blir allt större mellan dem som har förvärvsarbete och dem som inte kan arbeta på grund av funktionsnedsättning eller sjukdom. De som aldrig haft möjlighet till ett betalt arbete får en allt svårare ekonomisk situation, säger hon.