I ett pilotprojekt för minskat matsvinn har 250 000 liter gurkspad kommit till användning. Istället för att kasseras har det blivit en helt ny produkt.
Det kallas för ”svinnovation”, en ny metod som ska hjälpa livsmedelsföretag att minska sitt matsvinn och ta till vara på resterna.
Bakom metoden står Annika Grälls, ansvarig för området mat och måltid på Alfred Nobel Science Park (verksamma i Örebro och Karlskoga), och Jesper Lindström, livsmedelexpert vid Vreta Kluster.
Verksamheterna arbetar bland annat med klimatsmarta utvecklingsprojekt, riktade till organisationer och företag.
Svinnovation är ett sådant projekt, förklarar Jesper Lindström.
– Tanken är att metoden ska skapa uppslag och idéer till nya produkter, säger han i ett pressmeddelande, vilket branschtidningen Jordbruksaktuellt har rapporterat om.
Kortfattat går metoden ut på att se vilka sidoflöden som uppstår under framställningen av en produkt, och sedan undersöka vilka av dessa sidoflöden som har potential att omvandlas till en ny produkt. Därefter ringar man in vilken kompetens som behövs för att utveckla idéerna.
Ett exempel på detta är det pilotprojekt som genomfördes hos Kinda Gurka, söder om Linköping, i februari i år. Tidigare har företaget slängt cirka 250 000 liter gurkspad varje år. Genom svinnovationsmetoden togs det istället fram 46 förslag på hur gurkspadet skulle kunna användas.
Kinda Gurka fick sedan välja ut sex av dessa förslag att gå vidare med. I ett av förslagen inleddes ett samarbete med det närbelägna Löt Gårdsmejeri. Det utmynnade i en ny ost, Kerno, vilket är en kombination av gurkspad och så kallad kärnmjölk (spill från smörtillverkning).
Enligt Jordbruksaktuellt blev produkten så lyckad att den i efterhand har köpts in av krögare. Annika Grälls ställer sig positiv men är också noga med att höja blicken från krogvärlden.
– Även om det är en bra story, från sidoflöde till stjärnkockar, är det viktigt att metoden kan användas av andra producenter och förädlare för att minska svinnet genom att göra det säljbart i annan form. Företagen kan göra det på egen hand eller genom samarbeten, säger hon till Jordbruksaktuellt.
