Nyligen gjorde Sydsvenskan en granskning av Foodora, som visade att cykelbuden bara tjänade 70 kronor i timmen före skatt och hetsades att cykla snabbare, annars riskerade de att förlora jobbet.

Men inte alla cykelbud har samma dåliga villkor. Innan coronapandemin kunde cykelbuden i Stockholmsbaserade företaget Joyride fakturera 270 kronor i timmen. Och istället för att jobba på provision får alla betalt för den tid de har lagt ned.

– Det blir mindre konkurrens inom företaget och man slipper tävla om få de bästa uppdragen, säger Siri Tolander, som jobbat som cykelbud i fyra år innan hon började på Joyride för 2,5 år sedan.

Dessutom går mer av vinsten tillbaka till cyklisterna. Ägarna till aktiebolaget, som sköter det administrativa – och även själva är cykelbud – har lovat att aldrig ta ut en vinst på mer än totalt 10 procent. Resten av pengarna ska gå tillbaka till cykelbuden och delas lika efter arbetade timmar. Att det går rätt till finns att se i dokument som ligger öppna för alla i företaget. Går cykelbudens ersättning under 200 kronor i timmen, på grund av för lite uppdrag, får ägarna inte ta ut någon vinst alls. Det hände nu när coronapandemin slog till, eftersom deras huvudsakliga kunder var företag som köpte luncher eller ville frakta saker.

– Då jobbade jag och vd:n Björn gratis med det administrativa, säger Josef Lindqvist, vice vd på Joyride.

Alla har enskild firma

Företagsstrukturen är visserligen densamma som i många andra gig-företag. Alla cykelbuden har enskilda firmor i Joyride. Det innebär att de själva, inklusive ägarna, måste sätta av pengar för att få rätt till pension och sjukförsäkring. Dessutom får de bara betalt för de timmar som de arbetar, vilket gör att inkomsten blir lägre de månader som det är mindre jobb. Skulle de skada sig i jobbet måste de ha tecknat en egen försäkring för att få ut någon ersättning.

– Det finns en ganska stor brist på trygghet från det perspektivet, men det finns inget alternativ till det. Det är ju en bransch som är utsatt för priskrig just nu och vi har aldrig varit intresserade av att starta ett vanligt företag, utan ville ha en platt struktur. Eftersom alla delar på pengarna tar alla också ansvar för att företaget ska gå bra och att alla kunder ska vara nöjda, säger Josef Lindqvist.

Siri Tolander tror att många cykelbud skulle föredra att få vanliga anställningar. Men själv är hon nöjd med att få lön på faktura, eftersom hon redan har enskild firma som konstnär och har andra uppdrag som hon fakturerar för.

– Tryggheten är egentligen minimal, men tryggheten är större i det här företaget för jag vet att de som jag jobbar med inte lurar mig. Alla vi i Joyride gör inte det här bara för att tjäna pengar, utan också för att vi tycker att det är fantastiskt roligt att cykla och tycker om cyklar. När jag cyklar kommer jag också på mina bästa idéer till konsten, säger hon.

Läs även: Så kan Foodora-anställda få bättre villkor (artikel från 29 oktober 2020). 

Carbon capture (CCS) har blivit en teknik som fått stor uppmärksamhet under COP28 i Dubai. Genom att fångs in koldioxid vid skorstenarna för att sedan begrava den under mark, ska väthugasen göras ofarlig. Tekniken spelar också en roll i IPCC.s klimatscenarier för hur vi ska klara klimatomställningen – och i Sverige planeras för flera stora anläggningar. Men frågan är hur stor roll den ska och kan spela. 

Enligt non profit organisationen Center for international environmental law (CIEL) deltar ett växande antal lobbyister som representerar tekniken, i klimattoppmötena. I år är det frågan om 475 enligt siffror som organisationen tagit fram för tidningen The guardian. 

Tekniken är oprövad i stor skala och förhoppningen om att det ska gå att applicera i stor omfattning, riskerar att fördröja klimatomställningen, samtidigt som teknikens löften – kan visa sig omöjliga att infria, enligt kritiker.

– Den kraft med vilken fossilbränsleindustrin och deras allierade kommer till Dubai för att sälja idén att vi kan ”fånga upp” eller ”hantera” deras koldioxidföroreningar är ett tecken på deras desperation. CCS är fossilbränsleindustrins livlina och det är också deras senaste ursäkt och förhalningstaktik, säger Lili Fuhr vid CIEL.

Enligt tidningen har inflytandet från olje- och gasindustrin på COP28 aldrig varit större. Totalt rör det sig om 2456 lobbyister, där en av de största grupperna arbetar för att CCS ska implementeras i större skala. Frågan om vilken roll CCS ska spela är också en av de stora stridsfrågorna i diskussion kring den översyn som sker under COP28 av klimatarbetet, inför att klimatplanerna ska uppdateras 2025. Stora olje- och gasproducerande länder som Norge, USA, EU och Saudiarabien anklagas för att blockera en överenskommelse om att fasa ut fossila bränslen, för att istället hänvisa till ”abated” fossilbränslen, det vill säga fossilbränslen där koldioxiden inte fångats in. 

Efter en överenskommelse på COP28 mellan flera länder, däribland Japan, Danmark, EU, Canada och Egypten, har länderna som mål att lagra 1,2 ton koldioxid till 2030. Något som The guardian skriver enbart står för 3 procent av utsläppen 2022. 

Det år som väntas bli det varmaste som hittills har uppmätts går mot sitt slut. Det gör också det viktigaste klimatmötet sedan Parisavtalet slöts 2015, där förhandlingarna går in i ett avgörande skede de sista fem dagarna.

Ministrar har anlänt till COP28 i Dubai, ökenstaden byggd på oljepengar, för att försöka hitta en väg framåt som lindrar den globala uppvärmningens mest förödande effekter. Annars väntar fler och värre extremväder, som i Libyen där hela familjer spolades bort efter skyfall tidigare i år.

En brännande fråga är framtiden för olja, kol och naturgas. Världens länder har aldrig kunnat enas om att göra slut med dessa fossila bränslen, trots att de är den största boven bakom klimatförändringen.

– Jag kommer att driva på hårt för att konstatera att vi behöver fasa ut fossila bränslen. Men Sverige fick inte totalt gehör för den frågan i EU ens, så det är en uppförsbacke, säger klimatminister Romina Pourmokhtari (L) till TT:s utsända i Dubai.

– Det är ett fantastiskt tillfälle, när man är i ett land som Förenade arabemiraten, att faktiskt prata om oljan, gasen och kolet.

Svårt läge

Men det ser tufft ut.

Sveriges chefsförhandlare Mattias Frumerie konstaterar att man inte alls har rört sig framåt i de svåraste frågorna under första veckan.

– Det som är märkbart är hur konsekvent motståndet har varit. Det har varit väldigt tydligt att man inte vill göra framsteg, säger han.

– Motståndet är nästan av en sådan art att det inte ens har gått att gå in i substantiella förhandlingar.

Förutom att mötet hålls i ett oljeland och leds av en oljechef deltar rekordmånga fossillobbyister. Inne i förhandlingsrummen står bland annat oljeländer för motståndet.

– Saudiarabien är ett av de länder som tydligast är emot utfasning (av fossila bränslen) och är kanske det land som hörs mest, säger Frumerie.

Ord ska gå till handling

FN publicerade under fredagen ett nytt utkast till klimatavtal. När det gäller framtiden för fossila bränslen finns fem förslag på formuleringar, varav fyra kräver någon form av snabb utfasning.

Men ännu återstår många timmar i de luftkonditionerade mötesrummen.

Bortom fossila bränslen riktas ljuset mot den inventering som för första gången genomförs för att se hur världens länder lever upp till Parisavtalets mål. Det gör årets klimatmöte extra viktigt, enligt Björn-Ola Linnér, professor i internationell klimatpolitik vid Linköpings universitet.

Alla vet att det görs för lite och för långsamt, men tanken är att den så kallade globala översynen ska leda till höjda ambitioner i klimatarbetet till 2025.

– Det är oerhört viktigt, det är nu Parisavtalet ska leverera och bli trovärdigt när ord ska gå till handling. Det märks att mycket står på spel. Många positionerar sig och framför kritik kring processen, säger Linnér.

Indexet utgår från förnybar energi, energianvändning, koldioxidutsläpp och annan klimatpolitik. 

– Det som spelar roll i slutänden är ju utsläppen, men de andra indikatorerna är viktiga eftersom de visar i vilken riktning utsläppen kan utveckla sig, säger Naghmeh Nasiritousi, forskare vid Utrikespolitiska Institutet, till Svt.

De första tre platserna i indexet är tomma – inget land klarar målen, enligt klimatgrupperna Germanwatch, New Climate Institute och Climate Action Network som står bakom indexet. 

– Vi har sett att den nuvarande regeringen har en politik som ser ut att öka utsläppen. Det gör att betyget faller, säger Naghmeh Nasiritousi. 

Men enligt John Hassler som utrett hur Sverige ska anpassa klimatpolitiken till EU:s klimatlagstiftning, menar att det finns brister i hur indexet utformats. 

– Energianvändning, energieffektivitet och annan klimatpolitik kan vara viktiga för ekonomisk konkurrenskraft och social acceptans, men har inget med Parisavtalet att göra.