Det har dykt upp fisk i Venedigs kanalvatten och Himalaya har gått att skymta från Indien igen. Pandemin har stoppat massturismen och givit miljön ett andrum på mycket välbesökta ställen. Och vårt framtida semestrande behöver förändras, enligt turistexperter och stadsledningar.
Venedig är ett av världens mest besökta resmål, med runt 25 miljoner turister per år, som har trängt bort lokalbefolkningen. Men nu pågår ett förändringsarbete som går ut på att göra det möjligt för invånarna att flytta tillbaka till sin stads centrala gamla delar och bo permanent där. Det rapporterar tidningen The Guardian.
Venedigs borgmästare vill till exempel att en del av de gamla byggnaderna används som sociala bostäder, och diskuterar nu också med till exempel universitet om att att erbjuda turistuthyrning till studenter.
Åtgärder för att kontrollera antalet besökare, som till exempel en skatt för besökare över dagen, kommer också att införas.
– Vårt mål är att starta stadens renässans. Vi vill locka besökare till längre vistelser och uppmuntra en ”långsammare” typ av turism. Saker kan inte gå tillbaka till hur de har varit, säger Paola Mar, rådgivare åt staden Venedigs turistnäring, till tidningen The Guardian.
Turister som inte kommer i stora horder över dagen och som väljer att resa och leva mer miljövänligt på plats, kan också kallas för kvalitetsturister. Och de vill alltså stadens styre se mer av i Venedig.
Men besökare från stora kryssningsfartyg är fortfarande under debatt, en ofta köpstark och spenderande grupp som en del av Venedigs näringsliv har byggt sig en förmögenhet på.
Amsterdam
Amsterdams stadsledning är också klart intresserad av en mer permanent förändring vad gäller turisttrycket. Under 2019 stod turister för 18,3 miljoner övernattningar i staden.
I förra veckan uppmanade Amsterdams borgmästare till mycket stor försiktighet när det blir dags att öppna upp staden igen.
Den ideella organisationen Amsterdam & partners som till exempel arbetar med att främja hållbar turism, ser behovet av att ge Amsterdam tillbaka till lokalbefolkningen och locka den ”rätta” typen av besökare. Och hur gör man det då? Den frågan diskuterar organisationen just nu med olika aktörer inom till exempel stadsledning och näringsliv.
I grunden handlar det om att attrahera människor som vill leva hållbart även på semestern och bygga upp besöksnäringen efter det. Och att få till rätt balans mellan lokalbefolkningens liv och turismen.
Locka invånarna till den gamla stadskärnan igen och skapa en hållbar besöksekonomi som inte skadar stadens livskraft – det är alltså något som Amsterdam & partners förespråkar. Liknande tankegångar finns, förutom i Venedig, till exempel i den vanligtvis så turiststinna staden Barcelona.
Gå eller cykla
Ett sätt att locka mer hållbart klimatsmarta turister är att utöka stadens eller ortens gång- och cykelleder. Aten påskyndar nu planerna för att få till ett bilfritt, historiskt centrum. Berlin introducerar 14 mil nya cykelfält, Paris och London ökar också antalet cykelbanor. För att nu nämna några exempel.
Men det här med att trängas i ett folkhav på semestern kanske kan bli mindre attraktivt av sig själv – i aktersvallen av coronapandemin och rädslan för nya och framtida smittspridningar.
Redan innan pandemin har flera turistmål med högt besökstryck, som till exempel Cinque Terre i Italien, tillfälligt stängt av sådant som vissa vandringsleder för att minska de stora massorna av semesterfirare under högsäsong.
– På kort sikt har vi tvingats till att förändra var och hur vi reser. Men nya och mer förankrade normer kan bildas utifrån det. Nyckeln till en mer hållbar turism är att flyga mycket mindre. Vi kan nu se en återgång till längre semestrar, med mer tid på att lära känna en plats och en ökning av långsammare sätt att resa, säger Justin Francis från resebyrån Responsible travel, till The Guardian.
Han efterlyser mer tvingande åtgärder för flygbolag när det gäller att använda förnybara bränslen. Och vill se att skatteintäkter hjälper till att finansiera den övergången.
Lokala resor
Graham Miller är professor vid Surreys universitet i Storbritannien och arbetar med frågor om hållbarhet för affärslivet. Han säger till The Guardian:
– Turismen går mot att bli mindre och mer hållbar. Färre flygningar betyder mindre koldioxidutsläpp, färre gäster betyder mindre slöseri. Och det kommer att bli mycket mer fokus på lokala resmål, åtminstone initialt efter coronakrisen.
Han tar upp att det finns stora ekonomiska intressen bakom till exempel kryssningsindustrin i Venedig. Det gör att det kan uppstå intressekonflikter mellan vinst och hållbarhet. Men Graham Miller betonar:
– Det här känns som det ögonblick som vi har väntat på. Om vi ska göra om turismen, ger det här tillfället oss den bästa chansen som vi kan önska oss.
En fråga är hur många som kommer att välja att resa kollektivt och mer miljövänligt till sin semesterdestination, med coronapandemin i färskt minne.
Kommer vi att få se en stor ökning av utsläpp från bilturism? Vad gör olika nationella och regionala ledningar nu för att motverka det i tid när allt fler restriktioner i coronans namn lättar? Det är en annan fråga.
