Radar · Integritet

Förändrade mansnormer kan förklara minskad brottslighet

Felipe Estrada Dörner, professor vid Kriminologiska institutionen på Stockholms universitet, forskar på bland annat brottsutveckling, utsatthet och ungdomsbrottslighet.

Lagförda brott i Sverige har minskat markant från 1970 till 2017, visar en färsk rapport från Stockholms universitet. Enligt kriminologiprofessor Felipe Estrada Dörner kan förändrade mansnormer ligga bakom.

– Våra studier visar att huvudförklaringen bakom den minskande könsskillnaden ligger i kraftigt avtagande brottslighet bland unga män under de senaste 40 åren, säger Felipe Estrada Dörner.

Han syftar på att gapet gällande lagförd brottslighet mellan män och kvinnor minskar.

– Paradoxalt menar vi då att jämställdhet likväl kan vara en förklaring till den minskande könsskillnaden, men inte för att kvinnor tar efter mäns destruktiva och brottsliga beteenden, som det ibland påstås i debatten. Utan för att män anpassat sina normer och beteenden till dem som kvinnor har. Därmed uppvisar de mindre tolerans till brottsligt beteende.

Felipe Estrada Dörner berättar att de har undersökt tesen om att kvinnors frigörelse och ökad jämställdhet skulle ha lett till kraftig brottsökning bland kvinnor – och den stämmer inte.

Hans tolkning är istället att mäns minskade brottslighet hänger samman med förändrade samhällsnormer.

– Mäns traditionellt väldigt maskulina och aggressiva beteende har blivit nånting som man inte betraktar som lika rimligt och attraktivt, förklarar han i Sveriges radio.

Välkänt är att män är starkt överrepresenterade i brottsstatistiken.

Enligt rapporten Den ojämlika brottsligheten minskade även överrisker för brottslighet bland utlandsfödda i slutet av perioden men samtidigt ökade överrisken för de som är födda i Sverige och har utlandsfödda föräldrar.  I studien har de också kunnat ta hänsyn till individers socioekonomiska bakgrund.

– Det är väldigt tydligt att det är under vilka förhållanden som människor växer upp som har betydelse, inte varifrån man kommer, säger Felipe Estrada Dörner.

Denna forskning bygger på avidentifierad data från 15 miljoner individer i det så kallade lagföringsregistret till data från andra befolkningsregister.