Radar · Integritet

Majoritet positiv till medicinsk cannabis

En stickling från en honplanta i Aurora Nordics anläggning för odling av medicinsk cannabis i Odense i Danmark.

Två tredjedelar av svenskarna är positivt inställda till att läkare ska kunna skriva ut medicinsk cannabis till patienter med svåra åkommor. Det visar en Novus-undersökning på uppdrag av investmentbolaget Enexis och läkemedelsteknologibolaget Cannabis delivery sciences.

Enligt undersökningen är 65 procent positiva till att läkare ska ha möjlighet att skriva ut cannabis i särskilda fall, 18 procent kritiska och 17 procent tog inte ställning. Drygt 1 000 slumpmässigt valda personer i åldrarna 18–79 har intervjuats. Flera jämförde cannabis med andra droger, och uppgav att den ”inte är värre” eller ”likställd” med morfin eller alkohol, enligt Novus.

Josefin Månsson, universitetslektor vid Stockholms universitet,  undersökte i sin doktorsavhandling diskussionen om cannabis i det svenska samhället.

– Det är en intressant undersökning i sig. Att människor som inte är medicinskt kunniga ska ha en åsikt om vilka mediciner som ska finnas tillgängliga för sjuka människor, säger hon till Svenska dagbladet.

Hon säger att de starka åsikterna går isår om cannabis, från en ”väldigt skadlig, illegal drog” till ”medicin som kan hjälpa svårt sjuka”. Att ett läkemedel ses som en politisk fråga vittnar om cannabis-frågans komplexitet.

I Svenska dagbladet publicerades även i helgen ett reportage om att unga får en allt mer liberal syn på cannabis. Artikelns avstamp tas i Halv borta hos mig, en podcast om droger med rapartisten Frej Larsson och varumärkesstrategen Malin Edvardsen.

Enligt henne är tendensen att ”fler lyckas skaffa sig en vettig och nyanserad bild av ämnet” och syftet med podden att ”försöka nyansera bilden av ett känsligt ämne och på så vis ta ett samhällsansvar”.

– Med det sagt så är inte droger för alla och vi har också många lyssnare som inte själva tar droger men som ändå håller med oss i frågan om rätten till forskningsbaserad narkotikalagstiftning och frihet under eget vuxenansvar. Det känns som att knark knappt ens är ett kontroversiellt ämne längre, säger hon till tidningen.

Radar · Inrikes

Bakslag för målsägande i Lundin-rättegång

Demonstranter och advokater anländer till Stockholms tingsrätt i samband med att rättegången om medhjälp till grovt folkrättsbrott inleddes den 5 september.

Brottsoffer i Lundin Oil-målet har begärt skadestånd på 110 miljoner kronor. Nu slår domstolen fast att de inte kan få sina anspråk prövade i den pågående rättegången.
– Det blir i praktiken omöjligt för dem att få rättvisa, säger Ebony Wade på Civil Rights Defenders.

Sveriges genom tiderna största rättegång pågår sedan i september i Stockholms tingsrätt. Där står Ian Lundin och Alex Schneiter, tidigare företrädare för Lundin Oil, numera Orrön Energy, åtalade för medhjälp till grova krigsbrott i Sudan åren 1999–2003.

Enligt åtalet kände de båda bolagstopparna till att landets militär, understödd av regimtrogna miliser, mördade och fördrev människor för att skapa förutsättningar för bolagets oljeprospektering i södra Sudan, numera Sydsudan.

I målet finns 32 målsägare, civila offer för militärens övergrepp, som lämnat in anspråk på sammanlagt 110 miljoner kronor i skadestånd. Men nyligen beslutade Stockholms tingsrätt att de inte längre kan få sina anspråk prövade inom ramen för rättegången.

Kom in för sent

Anledningen är enligt domstolen att anspråken, som lämnades in tre veckor innan rättegångsstart, är vagt formulerade och kom in för sent – trots att målsägarbiträdena sagt att de skulle vara färdigställda i slutet av 2022. I fem fall saknas fullmakt från målsäganden, varför domstolen i de fallen inte anser sig kunna handlägga anspråken.

”Med hänsyn till det som nu har sagts måste det anses vara målsägandena själva – genom målsägarbiträdena – som har föranlett den uppkomna situationen”, skriver domstolen i beslutet.

Beskedet innebär att frågan om skadestånd avskiljs från brottmålet och ska prövas som separata tvistemål.

”Bakslag för brottsoffren”

– Det här gör det betydligt svårare och i praktiken nästan omöjligt för dem att få upprättelse och få sin sak prövad i domstol, säger Ebony Wade, jurist på människorättsorganisationen Civil Rights Defenders.

– Från ett människorättsperspektiv är det här ett stort bakslag för brottsoffren.

Att skadeståndsanspråken ska prövas som separata tvistemål innebär att de målsägande – fördrivna sudanesiska bybor – om de förlorar tvingas betala Lundins och Schneiters rättegångskostnader.

Eftersom de inte är svenska medborgare är de dessutom skyldiga att på förhand ställa säkerhet för rättegångskostnaderna i tings- och hovrätt, som av Lundintopparnas försvar uppskattats till 500 000 kronor per tvistemål, för att överhuvudtaget få sin sak prövad.

– Man kan ställa sig frågan om det är rimligt att en målsägande, som är den som är utsatt för brott, ska stå för sådana kostnader. Det krävs väldigt mycket resurser och de här målsägandena har sannolikt inte de resurserna. Därför blir det i praktiken omöjligt att få rättvisa, säger Ebony Wade.

TT söker målsägandebiträdena Thomas Bodström och Anders Sjögren.

Ian Lundin och Alex Schneiter nekar till brott.







Radar · Politik

Extra satsning på Västra Götalands folkhögskolor

Det rödgröna styret i Västra Götalandsregionen bidrar med 10 miljoner kronor till regionens folkhögskolor ”för att säkra regionens kompetensförsörjning och minska utanförskapet”.

Bakgrunden är Tidöregeringens neddragningar på folkhögskolor i statsbudgeten, som enligt regionledningen slår hårt mot folkhögskolornas arbete för kompetensförsörjning och minskat utanförskap. Ett arbete som det rödgröna styret vill säkerställa genom tillskottet som beslutades av regionfullmäktige i en tilläggsbudget på tisdagen.

– Vi behöver undersköterskor som bemannar vården och vi behöver se till att regionen tar sin del av ansvaret med att minska utanförskap och öka sysselsättningen. Nu säkerställer vi att den kompetensutvecklingen kan fortsätta, säger Louise Åsenfors (S), vice ordförande miljö- och regionalutvecklingsnämnden, i ett pressmeddelande.

Mats Pilhem (V) är ordförande för Styrelsen för folkhögskolorna och välkomnar beskedet:

– Det är riktigt illa att vår SD-ledda regering visar ett sådant förakt för kunskap att man skär ner på folkbildningen. Västra Götalandsregionens rödgröna ledning ser allvaret i situationen och satsar för att regionens sex folkhögskolor även i framtiden ska kunna erbjuda bra och varierade utbildningar.

Radar · Mänskliga rättigheter

Växande hat mot feminister globalt

Över hälften av kvinnorättsaktivisterna i den nya rapporten uppger att deras egna regeringar som står bakom hot och trakasserier – ofta understödda av anti-genusaktörer.

Var fjärde kvinnorättsförsvarare i världen har dödshotats. Tre av fyra utsätts för hat och hot, en ökning jämfört med 2021 då motsvarande siffra var tre av fem, enligt Kvinna till kvinnas nya rapport ”The state of women human rights defenders 2023”.

Rapporten publicerades på onsdagen och visar att den anti-genusrörelse som under flera år vuxit sig stark globalt även nått Sverige.

”Centralt i denna rörelses världsuppfattning är att feminism, kvinnors rättigheter och hbtq-personers rättigheter är ett hot mot ett säkert och tryggt samhälle byggt på traditionella värderingar”, konstaterar Kvinna till kvinna i ett pressmeddelande.

Rapporten bygger på en enkät där 458 kvinnorätts- och hbtqi-rättsaktivister i 67 konfliktdrabbade länder fått beskriva om och i så fall hur de upplever att deras möjligheter att arbeta begränsas.

I enkäten svarar drygt 75 procent att de utsätts för hat och hot. När Kvinna till kvinna gjorde motsvarande kartläggning 2021 var siffran cirka 60 procent. Den här gången är det också fler som rapporterar att deras familjer dras in i hoten och trakasserierna.

– Vi har sett en negativ utveckling under flera år nu vad gäller kvinnorätts- och hbtqi-aktivisters säkerhet, men årets kartläggning visar en skrämmande ökning. 3 av 4 aktivister säger att de tar emot hot och hat för sitt engagemang, säger Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare för Kvinna till kvinna, som nu ser att de argument som används globalt av antigenus-rörelsen även hörs i den svenska debatten.

Det innebär att även svenska feminister och hbtq-rättsaktivister är mer utsatta för orkestrerat hat och hot än tidigare, något som enligt Kvinna till kvinna bekräftas av forskare. Som exempel nämns att hbtqi-rörelsen påstås syssla med ”politisk indoktrinering” genom sagostunder med dragqueens och pridefestivaler, och att barn måste skyddas från detta. En retorik som alltså känns igen från den internationella arenan.

– Över hälften av de tillfrågade aktivisterna, 58 procent, säger dessutom att det är deras egna regeringar som står bakom hot och trakasserier – ofta understödda av anti-genusaktörer, säger Petra Tötterman Andorff.

Det är nära en fördubbling jämfört med 2021, och en utveckling som enligt Kvinna till kvinna inte syns i Sverige.