Att politiskt fokus nu ligger på äldreomsorgen är bra, tycker äldreprofessorn Marta Szebehely. Men trots de många dödsfallen på grund av covid-19, får äldreomsorgen inte bli för medicinsk. Ett bra socialt liv är minst lika viktigt, anser hon.
En massaker på våra äldre som regeringen begått med ”berått mod” – eller ett tragiskt resultat av åratal av nedskärningar inom äldreomsorgen?
Synen bland politikerna på vad som ligger bakom de många dödsfallen på grund av covid-19 som inträffat inom äldreomsorgen går fortsatt isär.
Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson har kallat det för en massaker, medan Kristdemokraternas dito Ebba Busch i en tv-debatt sagt att det som skett har skett med ”berått mod”, det vill säga avsiktligen.
– Att säga att det är en massaker är ett hemskt språkbruk. Det som hänt är tragiskt, men någon massaker är det definitivt inte, säger Marta Szebehely, professor i socialt arbete med inriktning mot äldre vid Stockholms universitet.
Ett normalt år dör det cirka 250 människor i Sverige – varje dag. Runt hälften av dessa avlider på något av landets äldreboenden.
Av dessa avlider dessutom inte en obetydlig andel, mellan 500 och 2 000 personer, varje år av ett helt annat virus, den vanliga säsongsinfluensan. Det är alltså en smittspridning som pågår varje vinter utan att det resulterar i några hätska politiska uttalanden eller krav på åtgärder över huvud taget.
Inget normalår
Men 2020 är inget normalt år, även om det i början av året faktiskt dog något färre inom äldreomsorgen än vanligt. I mitten av mars, däremot, hände det något. Dödligheten ökade kraftigt.
Fram till i dag har 5 280 människor dött av covid-19, varav cirka hälften befunnit sig inom äldreomsorgen alternativt haft hemtjänst.
– I dag har siffrorna gått ner kraftigt, men det finns en tydlig överdödlighet inom äldreomsorgen. Så ser det ut i många andra länder också, att cirka hälften av de som dött bott på äldreboenden.Långt ifrån alla boenden har drabbats, men om smittan väl kommer in är den jättesvår att stoppa, säger Marta Szebehely som också är medlem i det internationella nätverket ltccovid.org, med äldreforskare från flera länder som regelbundet samlar in information om covidläget i äldreomsorgen.
Orsaken till situationen i Sverige, säger hon, är de nedskärningar som skett inom äldreomsorgen under en längre tid med låga löner, många timvikarier – inte minst under pandemin då sjukfrånvaron varit hög – samt ont om utbildad personal.
Borde ha insett
– Det här är en utsatt verksamhet där det varit ett väldigt hårt tryck på personalen. Detta i kombination med att man från centralt håll inte stöttade kommunerna med utrustning och medicinsk personal fick de här konsekvenserna. För även om äldreomsorgen är kommunernas ansvar, borde man ha insett att det inte är så lätt att hävda sig och få tag på exempelvis utrustning om man är en liten kommun. Men att därifrån säga att det är en massaker, det är inte rimligt, säger Marta Szebehely.
Att politikernas fokus nu ligger på äldreomsorgen är bra, tycker hon, även om hon är orolig för att den – som ett resultat av pandemin – kan komma att bli för medicinsk.
– Man måste kunna se två saker på samma gång, för vi måste se till att de äldre får leva ett bra socialt liv också. Vi kan inte bara fokusera på att hindra smitta och låsa in de gamla. Det är inte det vi vill.
