Radar · Mänskliga rättigheter

Rohingyakvinnor kräver sin plats – vill inte ses som offer:”Orättvist”

Dags att inkludera rohyingakvinnor i samtal om framtid och flykt – och bryta bilden av dem som passiva offer.

De har tystats och exkluderats ur samtal – men nu vill kvinnorna själva bli hörda – och att ses som något annat än hjälplösa offer. ”Det finns så många framstående kvinnor, vars ord och tankar behöver höras”, säger Yasmin Ulla, ordförande för Rohingyas människorättsnätverk

Förra veckan möttes kvinnliga företrädare för den förföljda minoriteten rohingya i ett digitalt möte – något som de menar att de hittills inte fått möjlighet till på andra arenor. Målet med det digitala mötet, fredagen den 24 juli, var att kvinnorna själva skulle ges möjlighet att berätta sina historier.

– Om vi ska hitta några sätt att befria oss från lidande, och att sluta benämnas som ”världens mest förföljda minoritet”, så måste kvinnor utgöra en del av lösningen, säger Yasmin Ullah, ordförande för Rohingyas människorättsnätverk, till IPS.

Hennes organisation var en av flera som anordnade mötet, som ska ha varit det första av sitt slag där bara kvinnliga företrädare för befolkningsgruppen från olika delar av världen deltog.

En av talarna var Azizah Noor från Australiens flyktingråd, som säger till IPS att det finns många frågor som måste belysas inom den egna folkgruppen.

– Kvinnliga rohingyer är utsatta för en rad utmaningar – däribland könsbaserat våld och olika förväntningar som finns inom samhället, och det är frågor som måste hanteras, säger Azizah Noor.

Ett mål med mötet var att ge kvinnorna en ökad möjlighet att nå ut med deras perspektiv på det etniska våld gruppen utsätts för i hemlandet Myanmar – och den efterföljande flyktingkrisen. Många hundratusentals rohingyer lever i flyktingläger i Bangladesh. Men kvinnorna ses sällan som viktiga i arbetet för att förbättra situationen för den muslimska minoritetsgruppen, menar Yasmin Ullah.

De flesta rohingyer som flytt är kvinnor

En rapport från organisationen Reliefweb International visar att en majoritet av de rohingyer som tvingats på flykt är kvinnor. Detta har dock inte speglats i de panelsamtal eller manifestationer som arrangerats för att belysa flyktingarnas situation.

– Det är mycket orättvist, säger Yasmin Ullah.

Hon påpekar att det dessutom leder till en ökad risk för att kvinnorna enbart betraktas som offer – och att den kamp och de framgångar de gett upphov till aldrig får den uppmärksamhet det förtjänar.

– Det är så viktigt att omvärlden får se att rohingyakvinnor är så mycket mer än en grupp lidande och våldtagna kvinnor, en grupp överlevare som inte känner till något om den övriga världen. Detta medan det finns så många framstående kvinnor, vars ord och tankar behöver höras, säger Yasmin Ullah.

Uppmanas att hålla sig hemma

Samtidigt menar hon att en bidragande orsak till att kvinnorna så sällan hörs hänger samman med situationen i Myanmar. Enligt Yasmin Ullah blir många kvinnor där uppmanade att stanna i sina hem på grund av riskerna för att de ska utsättas för våld av militären – något som med tiden påverkat kvinnornas möjligheter att delta i det politiska livet.

Yasmin Ullah säger att rohingyakvinnornas djupa rädsla för militären i Myanmar påverkat deras möjligheter att delta i samhällslivet. Militären är ökänd för sina sexuella övergrepp, och påpekar, liksom många överlevande har gjort, att det är vanligt att militärer bara plötsligt dyker upp och drar med sig kvinnor som de våldtar.

Att kvinnor alltid uppmanas att hålla sig inomhus för sin egen säkerhet har enligt Yasmin Ullah skapat en skev syn på könsrollerna – som direkt hänger samman med militärens agerande.

Men när kvinnor väl får möjlighet att vara i en trygg miljö, så förändras situationen snabbt.

– Det finns så mycket som vi har kapacitet att göra, i synnerhet när vi erbjuds säkerhet och tillgång till sjukvård och annan grundläggande service.