Radar · Miljö

Milstolpe för fusionsforskningen: ”Ett mirakel för vår planet”   

Första delen i anläggningen, basen på kryostaten, sattes på plats i maj.

Igår startade den officiella monteringen av kärnreaktorn vid fusionsforskningsanläggningen ITER i Frankrike. För att uppmärksamma startskottet fanns bland andra Frankrikes president Macron på plats digitalt. Men vägen är fortfarande lång för det energislag som ska imitera solens energiproduktion.

Fem års noggrant arbete kommer det att ta för att sätta ihop den en miljon komponenter som behövs för att efterlikna solens energi, . ”Världens största pussel” kallar ITER det själva. Delarna har sedan april anlänt från bland annat Kina, Indien och Japan och kommer att fortsätta komma från många fler länder.

ITER-projektet är ett samarbete mellan forskare i 35 länder och syftar till att kunna visa att fusionsteknologin kan generera hållbar och säker energi, genom att imitera samma processer som finns i solen och andra stjärnor.
Men vägen dit är fortfarande lång. År 2025 är det tänkt att anläggningen ska startas upp för första gången. Göran Ericsson, professor i tillämpad kärnfysik vid Uppsala universitet, som själv deltar i utvecklingen av mätinstrument för ITER, säger till Sveriges Radio att det handlar om en slags kallstart:

– Inte med fusionsreaktionen, men med alla tekniska system som bakgrundssystem, kryostater, magneter.

Först år 2035 är tanken att man ska börja med fusionsreaktioner i anläggningen. Och då först med målet att göra reaktorn självförsörjande på bränsle.

– Man vill då helt och hållet underhålla bränslets egenskaper – väldigt högt tryck och temperatur och så vidare – med den energi som tillförs internt genom fusionsreaktionerna själva. Det har man aldrig riktigt sett hittills. Det är en viktig del av fusionsforskningen, så att man inte ska behöva andra anläggningar, säger Göran Ericsson till Sveriges Radio.

Under gårdagen samlades en rad representanter från olika länder för att delta i den officiella starten. Shinzo Abe, Japans premiärminister, sa: ”Jag tror att omstörtande innovationer kommer att spela en nyckelroll för att ta itu med globala frågor, inklusive klimatförändringar och att förverkliga ett hållbart koldioxidfritt samhälle”, rapporterar The Guardian.

En försöksanläggning

Bernard Bigot, generaldirektör för ITER, konstaterade att fusion, tillsammans med förnybar energi kan göra så att såväl transport, hushållsuppvärmning och industri kan drivas av el.  ”Att möjliggöra exklusiv användning av ren energi kommer att vara ett mirakel för vår planet ”, sa han.

Anläggningen byggs inte för att användas i kontinuerlig elproduktion, utan kommer att vara en försöksanläggning. Tekniken bakom innebär en rad utmaningar. Ämnena Deuterium och Tritium tillsätts för att kunna slås ihop till en atom. Men för att göra det krävs temperaturer på 150 miljoner grader celcius, tio gånger varmare än solens inre. Den uppvärmda och extremt heta plasman gör att atomerna slås ihop, och som resultat bildas helium, energi och neutroner.

Anläggningen beräknas kunna ge tio gånger mer energi än vad som tillförs, men kräver många hjälpsystem. Till exempel krävs extremt starka magneter för att hålla den heta plasman på plats. Dessutom behöver en del av anläggningen vara så kall som -269 grader.

Om tekniken fungerar så är det definitivt ett framtidsbränsle. ITER kontaterar i ett uttalande att fusion ”kan ge ren, pålitlig energi utan koldioxidutsläpp”. Bränslet kan utvinnas ur havsvatten och litium och ger stora mängder energi. ”En ananasstor mängd av detta bränsle motsvarar 10 000 ton kol”, står det i uttalandet.