Sommarens upptrappning av konflikten mellan Indien och Kina visar på hur Indien allt tydligare bemöter Kina i sina egna intresseområden. Samtidigt utökar landet sina militära samarbeten med USA, köper krigsmaterial från Ryssland och skriver på samarbetsavtal med EU. Med en snäv balansgång mellan de olika stormakterna har Indien som mål att själv bli en storspelare i världssamfundet.

– Det har delvis med prestige och delvis med den indiska ekonomin att göra. (Indiens premiärminister) Modi vill att landet ska återfå den makt och status som han menar att det en gång haft, säger Henrik Chetan Aspengren.

Den 15 juli skrev Indien och EU under ett avtal om ökat samarbete. Det innebär ett utökat samarbete kring allt från terrorbekämpning och försvar till stöd för internationella organisationer och kampen mot klimatförändringarna. Samarbetet är tänkt att stärkas ytterligare i vår då EU:s alla stats- och regeringschefer ska träffa Indiens premiärminister vid ett toppmöte.

Viktig Kinarelation

Mindre än en månad innan avtalet skrevs under så dödades 20 indiska soldater och många fler skadades vid sammandrabbningar med kinesisk militär vid ländernas omtvistade gräns i Himalayaområdet. Konflikten har sedan utökats till att även gälla de ekonomiska relationerna, där Indien bland annat förbjudit flera kinesiska appar – bland annat Tiktok. Hur Indiens relation med Kina utvecklar sig berör hela världen, anser Chetan Aspengren.

– Det kommer vara viktigt i många frågor framöver, även för oss i Sverige. Hur Indien utvecklar sina relationer framöver med EU, USA och Ryssland är något vi allt mer kommer behöva ha koll på, säger han.
Chetan Aspengren poängterar att Indien rent ekonomiskt har mer att förlora på en konflikt med Kina.

Grundbulten i Indiens utrikespolitik har legat i att vara obunden från allianser med mål att stärka landets egen ekonomi och intressen. Under senare år har landet fördjupat kontakten med USA. Landet har också flyttat fram sina positioner i Afrika där de är på gång att öppna 20 diplomatiska beskickningar med mål att säkra råvarutillgångar, skapa möjligheter att köpa råvaror och att säkra strategiska militära intressen.

– Indien balanserar de olika partnerskapen man ingår. I balansspelet ingår vetskapen om att Indien vet att de i framtiden kommer att bli en viktigare global aktör och är en stor marknad.

Försök till frihandelsavtal

Indien och EU har tidigare försökt få till ett frihandelsavtal, men det har tidigare funnits motsättningar från båda hållen. Från Indien har det handlat om att de inte velat öppna upp alla sektorer inom den egna ekonomin för utländskt ägande. Från EU:s håll har Storbritannien tidigare varit en av de större motståndarna mot ett frihandelsavtal. I och med brexit menar flera kännare att ett avtal kan ligga närmare.

Ur Sveriges synvinkel är Indien en stor marknad där samarbetet ökat under senare år. I Indien finns omkring 200 svenska företag och landet ses som en viktig partner i Asien.

– Här tror jag relationen kommer att fördjupas ytterligare. Jag tror att många i Sverige fått insikt, speciellt inom näringslivet och myndigheter, att Indien inte är ett biståndsland som vi ska hjälpa utan att vi kan lära av Indien. I allmänuppfattningen om Indien saknas dock en del av de insikterna, säger han.

Samarbeten med Modis Indien, som styrs av det hindunationalistiska BJP, ses dock inte som helt enkelt då regeringen kritiserats för att föra en demokratisk tillbakagång.

– Framförallt för Sverige men också för EU är det viktigt att Indien respekterar mänskliga rättigheter, att den demokratiska konstitutionen upprätthålls och minoriteter respekteras. Det vi sett av tillbakagången av den indiska demokratin är förstås oroande både för Sverige och EU, säger Henrik Chetan Aspengren.

Med en tre minuters deadline på varje tal, avhandlades världsledare sina tal på löpande band under andra dagen av COP28. Alla ledare lyfte sina specifika förhållanden, sina framgångar – och utmaningar. 

– Under det senaste århundradet har en liten del av mänskligheten urskillningslöst exploaterat naturen. Men hela mänskligheten får betala priset för detta – särskilt människor som lever i den globala södern, sa Indiens premiärminister Narendra Modi, som också lyfte att landet rymmer 17 procent av världsbefolkningen men att befolkningens andel av de globala utsläppen är mindre än 4 procent. 

Indien ska nå nettonollutsläpp 2070 – ett mål som döms ut som högst otillräckligt av ansedda Climate action tracker, som i sin bedömning väger in en rad olika rättviseaspekter.

Lula da Silva, president i Brasilien, lyfte sin regerings framgångar i att minska avskogningen i landet. Men också den historiska torka, som har sitt grepp om de norra delarna av landet och Amazonas. 

– Hur många världsledare har åtagit sig att rädda planeten? frågade han retoriskt. 

Brasiliens klimatplan anses vara ”otillräcklig”, enligt Climate action tracker.

”Våra barnbarn kommer att döma oss”

Talen var en inledning på ett högnivåmöte under COP28, där en global översyn av ländernas klimatarbetet ska avhandlas. Det vill säga hur det gått så här långt. Den rapport som ligger till grund för mötet talar sitt tydliga språk. Utifrån att nuvarande klimatlöften hålls, kommer utsläppen minska med enbart 2 procent till 2030, jämfört med 2019. Enligt IPCC borde de minska med 43 procent – om vi ska klara 1,5 gradersmålet, som vi enligt Parisavtalet ska sträva mot. Att klimatarbetet går alldeles för långsamt, var också något som den brittiska kungen Charles III som inledde talen, underströk. 

– Vi genomför ett stort, skrämmande experiment där vi förändrar varje ekologiskt tillstånd, allt på en gång, i en takt som vida överstiger naturens förmåga att hantera detta. När allt kommer omkring, mina damer och herrar, år 2050 kommer våra barnbarn inte att fråga vad vi sa. De kommer att leva med konsekvenserna av vad vi gjorde eller inte gjorde, sa kungen.

Högnivåmötet kommer att fortsätta under helgen och toppmötet pågår till den 12 december. Om världsledarna lyckats öka ambitionen i klimatarbetet för att minska gapet mellan vad vi skulle behöva göra för att klara Parisavtalet och vad som faktiskt utlovats, kommer då att framgå. 

Parternas konferens (COP) har hållits årligen sedan FN:s första klimatöverenskommelse 1992. Sedan dess har de årliga koldioxidutsläppen ökat med runt 60 procent och nådde en rekordnivå förra året, 2022. 

Terrorstämplade Hamas och Israel hävdade båda på fredagen att motparten är ansvarig för den förnyade våldsspiralen.

Fram till fredagsmorgonen hade ett bedrägligt lugn vilat över Gazaremsan under vapenpausen då över 100 personer i Hamas gisslan överlämnats till Israel medan 240 fängslade palestinier frigavs. Den varade en vecka.

Men på fredagsmorgonen bröts vapenvilan.

Fredagens israeliska flygbombningar och artillerield riktades mot bland annat staden Gaza och Khan Yunis- och Rafah-områdena i södra Gazaremsan från tidig morgon. Det rapporterades även om automatvapeneld och explosioner från markstrider.

Palestinier i Gaza berättar om omfattande anfall.

Jag vet inte ens vad som hänt mina barn, säger den unga kvinnan Amal, som skadades i morgonens israeliska anfall, till AFP:s reporter i Nassr-sjukhuset i Khan Yunis.
Kriget är tillbaka, och ännu värre, säger hennes släkting Anas.

Israel har spridit flygblad i Khan Yunis, Gazaremsans näst största stad där man uppmanat boende att lämna området. Budskapet tyder på att Israel utökar attackerna i södra delen av Gaza.

USA kräver att Israel undviker ”massiva civila förluster” i södra delen av Gazaremsan och varnar att krigsmetoderna i norra Gaza inte får upprepas. Uppmaningen kom från utrikesminister Antony Blinkens blixtbesök i regionen.

Stora förluster av civila och folkförflyttningar av den storlek vi såg i norra Gaza får inte upprepas i södra Gaza, sade Blinken efter ett möte med Israels premiärminister Benjamin Netanyahu på torsdagen.
På fredagen sade Blinken att USA är ”helt inriktad på att få alla gisslan fria” efter ett möte med arabiska utrikesministrar i Dubai.

Qatar uttrycker ”stor bedrövelse” över att striderna återupptagits, men betonar att intensiva samtal fortsätter, i hopp om att få till en ny paus i kriget. Det internationella samfundet manas ”att agera snabbt för att stoppa våldet”, rapporterar qatariska medier.

Minst 100 döda

Men på marken skördar kriget offer. Omkring 100 personer rapporteras ha dödats sedan strider bröt ut på fredagsmorgonen, enligt Hamasstyrda hälsodepartementet i Gaza.

Israels myndigheter sade sig inte vara förvånade över att vapenvilan upphörde då det inte kom några listor över gisslan i Gaza som skulle friges under natten till fredagen.

”Terrorgruppen har brutit mot upplägget”, skrev Benjamin Netanyahus stab i ett pressmeddelande. ”Den har inte uppfyllt sina åtaganden att släppa kvinnor i gisslan och har avlossat raketer mot israeliska medborgare”.

Som Nato-medlem kommer Sverige behöva göra en rad anpassningar, inte bara ifråga om försvarets utformning utan även politiskt. Att Sverige valde att utebli från FN:s konferens om kärnvapenförbud i förra veckan motiverades bland annat med att konventionen inte är förenlig med alliansens principer.

Förutsättningarna för vapenexport påverkas också av ett Natomedlemskap. Regeringen har därför gett en särskild utredare i uppdrag att se över regelverket för ”tillverkning, tillhandahållande och utförsel av krigsmateriel, inklusive riktlinjerna för utförsel och annan utlandssamverkan”. Även det förändrade säkerhetspolitiska läget utgör en bakomliggande orsak till behovet av en översyn.

– Regeringen går nu vidare med frågan om hur det svenska exportkontrollregelverket påverkas av ett svenskt Natomedlemskap. Sverige har, och ska fortsatt ha, en strikt och effektiv exportkontroll av krigsmateriel. Ett svenskt Natomedlemskap och det nya säkerhetspolitiska läget ställer dock krav på vissa förtydliganden i regelverket, säger utrikesminister Tobias Billström i ett pressmeddelande .

Risk för svagare regelverk

Det är Inspektionen för strategiska produkter (ISP) som beviljar tillstånd för export av krigsmateriel. Enligt det nuvarande regelverket får krigsmateriel endast exporteras om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det, och så länge det inte strider mot Sveriges utrikespolitik. Vapenexport bör, om riktlinjerna ska följas, inte beviljas till länder som är eller riskerar att bli involverade i väpnad konflikt. Sedan april 2018 gäller också ett så kallat demokratikriterium, som innebär att högre krav ska ställas på mottagarländernas demokratiska status.

Det faktum att Sverige ändå exporterar vapen till flertalet länder i krig och länder där mänskliga rättigheter kränks visar dock att regelverket kan tolkas generöst, något som ”synliggör svagheterna i regelverket och bristerna i demokratikriteriet”, enligt Svenska freds ståndpunkt. I en rapport konstaterade organisationen nyligen att ett Natomedlemskap kan öka risken för att export sker till odemokratiska länder, vilket Syre tidigare skrivit om, och beskedet om utredningen är på intet sätt betryggande:

– Man tillsätter inte en utredning om man inte vill göra förändringar och det finns stora risker att de frågor utredningen ska se över kommer att leda till att regelverket och/eller prövningarna försvagas. Vi ser med stor oro på att utredningen, och ett svenskt Natomedlemskap, kan leda till att kriterier om demokrati, mänskliga rättigheter och att förhindra väpnad konflikt tonas ned i prövningarna för svenska vapenaffärer. De som får betala priset är människor i de länder som svenska vapenföretag är med och beväpnar, säger Linda Åkerström, policychef och sakkunnig i vapenexportfrågor på Svenska freds, i ett uttalande på sociala medier.

Till utredare har regeringen utsett före detta talmannen Per Westerberg (M). Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2024.