Energi

Gamla blommor på tapeten

"Jag har alltid haft grön som favoritfärg”, säger tapetälskaren Mia Claesson.

Tapeter med blommiga mönster i vilsamma nyanser syns överallt just nu. Vurmen för byggnadsvård och arts and crafts-rörelsens idéer präglar vad som pryder våra väggar.

Mia Claesson har alltid varit intresserad av färg, form och inredning. Det började tidigt när hon dekorerade dockhus som barn tillsammans med sin mamma.

– Jag möblerade ofta om i mitt rum och sydde gardiner, kuddfodral och överkast i färger och mönster som passade ihop, säger hon.

Hennes intresse är numera ett yrke. Hon driver butik i Huddinge där hon bor och på sitt Instagramkonto skriver hon om renovering, inredning och gör det själv-pyssel.

Stilen i familjens parhus är en blandning av gammalt, nytt och ärvt. Mia tycker mest om saker som har funnits i familjen och som får henne att minnas barndomen och personer som har varit nära.

– När det gäller tapeterna vill jag gärna att de ska passa ihop, antingen i mönster eller i färg. Helhetsintrycket ska inte vara för rörigt, fast vi har många olika varianter.– Tapeterna ger en varm, ombonad hemkänsla.

Följer historien

Mia Claesson är inte ensam. Sverige är ett tapetälskande land och traditionen att pryda väggarna med mönster och färg går långt tillbaka i tiden. Men från början var den en lyxvara, endast förbehållen slott och herresäten.

– Tapeten följde tryckteknikens utveckling och blev tillgänglig för gemene man i slutet av 1800-talet när det var möjligt att massproducera på rulle, säger Svante Helmbaek Tirén.

Han är konstvetare, konstnär och utställningsproducent, och har varit redaktör och medförfattare till antologin ”Tapeter genom tiderna – perspektiv på världsarvet Engelsbergs bruk” (Bokförlaget Stolpe).

– De är fulla av budskap och säger så mycket om vår historia. Dessutom är de vackra, säger han.

Svante Helmbaek Tirén märker av ett ökat intresse för framför allt gamla originaltapeter.– – 

– Det går hand i hand med byggnadsvårdsrörelsen, som är stark. Det är många som vill renovera sina gamla hus enligt gamla metoder och behålla eller återskapa det tidstypiska.

Genombrott

Från början bestod tapeter av bland annat målad textilväv eller gyllenläder– – det vill säga läder som har mönstrats i relief och sedan förgyllts. De äldsta bevarade papperstapeterna är från 1500-talets England. I Sverige fann man på 1950-talet tapeter i Rosenvingeska huset i Malmö som dateras till cirka år 1570.

När den tekniska utvecklingen gjorde det möjligt att trycka upp mönster på rullar runt år 1870 växte marknaden markant. Minsta lilla backstuga fick tapeter på väggarna. Och eftersom de var billiga, bytte folk ofta. De blev nästan som omslagspapper och ett sätt att fräscha upp hemmen.

– Många levde trångt, hade många barn, eldade och lagade mat utan fläkt. Väggarna blev snabbt solkiga och det förekom att man tapetserade om en gång om året, säger Svante Helmbaek Tirén.

Dessutom var de en aning isolerande, vilket säkert uppskattades.

En grön Hip rose piffar upp i syateljén hemma hos Mia Claesson
En grön Hip rose piffar upp i syateljén hemma hos Mia Claesson. Foto: Henrik Montgomery/TT.

Dagens trender

De riktiga hardcore-renoverarna försöker hitta äkta vintagetapeter. Alltså gamla originalrullar som finns bevarade och som fortfarande går att få tag på i specialbutiker.

– Men även nytryckta tapeter efter gamla mönster är populära. De ska vara autentiska och gärna ha en historia att berätta, säger Sissa Sundling, designchef på Boråstapeter.

Även arts and crafts-rörelsen, med sina organiska och blommiga mönster, har fått ett stort genomslag. Rörelsen började som en reaktion mot industrialismen runt förra decennieskiftet och förespråkade hantverk, genuina material och eget skapande. Många känner säkert till William Morris mönsterskatt, en produkt av den tiden.

– Allt går i vågor. En längtan efter mönster och färger återkommer med jämna mellanrum. Jag hittade nyligen ett gammalt nummer av Tidningen Vi från 1968. Den hade reportaget ”Blommor åter på tapeten”, med tapeter av både William Morris och mönster ur vårt arkiv –– alltså exakt det som efterfrågas i dag.

Sissa Sundling bor själv i ett 1960-talshus och tycker att man kan utgå från husets ålder när man ska välja tapeter. Om inte annat kan det vara en bra utgångspunkt med tanke på det gigantiska utbud som finns.

– Det ger en extra dimension om man lyssnar på husets själ. Fast det är klart att man kan göra precis som man vill. Eller så släpper man loss i ett av rummen.

Svante Helmbaek Tirén tycker att man ska vara rädd om äldre tapeter som man stöter på vid en renovering och gärna bevara dem om det går:

– Tapeter har mycket att säga. Välj dem med glädje och ta dem på allvar, för de påverkar oss mycket.