Sverige klarar målet om 40 procents utsläppsminskningar i år jämfört med 1990, bedömer Naturvårdsverket i en ny analys. Men beräkningarna bygger på tillgodoräknade utsläppsminskningar i andra länder, vars tillförlitlighet har kritiserats.
Tack vare minskade utsläpp inom stål- och cementindustrin kommer Sverige klara målen om att minska landets utsläpp med 40 procent jämfört med 1990. Den slutsatsen drar Naturvårdsverket i en ny rapport, som inte har tagit hänsyn till den nuvarande coronapandemins effekter på utsläppen.
– Mycket återstår innan industrin är fossilfri, men vi ser att en kombination av EU:s utsläppshandel och industriklivet, tillsammans med ett tydligt långsiktigt mål för Sveriges utsläpp, ger effekt och skapar förutsättningar för en positiv utveckling, säger Sara Almqvist, handläggare på Naturvårdsverket i ett pressmeddelande.
Beräkningarna förutsätter dock att utsläppskrediter från andra länder används, en form av klimatkompensation som kritiseras hårt av både miljörörelser och forskare för att inte ge väntade utsläppsminskningar, något Syre tidigare skrivit om. Enligt en granskning från Dagens nyheter från 2019 ger bedöms endast 2 procent av klimatkompensationsprojekten ge utlovade utsläppsminskningar.
Utsläppskrediterna får stå för en tredjedel av minskningarna, men eftersom det har gått lättare än förväntat att minska utsläppen motsvarar krediterna endast omkring en tjugondel av utsläppsminskningen. Om de inte används blir gapet mellan Sveriges utsläpp och målet 0,8–1 miljon ton koldioxidekvivalenter.
Framöver ser det dystrare ut. Enligt Naturvårdsverkets beräkningar ser Sverige ut att missa målen för 2030 och vi blir inte klimatneutrala till år 2045, med de styrmedel som finns i dag.
Läs mer: Syre förklarar: Kritiken mot klimatkompensation (artikel från oktober 2019).
Artikeln har uppdaterats angående hur stor andel av minskningen utsläppskrediterna står för.
